- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1911 /
49

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

mänhet ej fallet, utan användes dessa en gång lätt erhållna lån till helt
andra ändamål, och hvad verkan häraf blef för egendomen är själfklart.

De höga lifsmedelspriserna i Stockholm är nog ett faktum, men
lika säkert är, att producenterna hafva ringa glädje däraf.

Det stora antalet af landtbrukare, som förse Stockholm t. ex. med
mjölk, få ej ens 12 öre pr liter. Att konsumenterna därför få betala
17 öre beror nog delvis på deras egen lättja, ty i stället för att gå till
en »central» och offra 10 minuter af sin dyrbara tid och där köpa
mjölken för 14 öre, föredra de att betala 17, hvilket ju ej är så värst,
då de betala 42 öre pr liter för födoämnespilsner.

Den dag, då jordbrukarne, vår tids idealister, och deras medhjälpare
sammansluta sig för att erhålla högre lön för sitt arbete, torde städernas
befolkning få dela med sig något af sin komfort till denna fullt ut lika
nyttiga befolkning, som i allmänhet af färdas med benämningen »bönder».

De siffror, som föredraganden framdragit, och som i sig själfva äro
af intresse, trodde talaren icke alls bevisa hvad föredragaren åsyftat.
Exempelvis har ju genom importen af sockerbetsfrö och kalisalter
sockerindustrien möjliggjorts. På kreditsidan bör naturligtvis uppföras ej
endast exportsiffrorna utan mycket annat, hvars produktion möjliggjorts
genom importen. Oförmögen att på stående fot grundligt bemöta
föredragarens slutledningar, vågade talaren dock påstå, att fackmän med
lätthet kunna påvisa föredragarens felslut.

Direktör Carlson erinrade därom, att landtmannen förr sökte fylla
alla sina behof med gårdens produkter. Skördarne kunde ökas genom
användning af det inhemska kalkkväfvet. Det hållna föredraget vore
ett ord i sinom tid.

Herr Larson ville tillägga, att under husbehofsbränningens tider
mycken säd användes i brännerierna och att, sedan denna upphört,
landet en tid haft ett öfverskott af säd. Sedan vidtog export af
slaktboskap och därefter smörexport. Om ett landtbruk skall bära sig, måste
det lämna ett öfverskott öfver skuldräntor och lefnadskostnader, det är
ej nog att blott åsätta gården ett högre fiktivt värde för hvarje år.

5) Lektor P. J. Holmquist höll föredrag om nyare undersökningar
Öfver porslinets sammansättning, infördt i detta häfte.

Ingeniör K. Almström omnämnde, att till isolatorer vid starka
högspänningar på t. ex. 100,000 volt måste man använda äkta porslinsmassa,
enär strömmen slår igenom den oäkta massan. Till lågspänningsisolatorer
användes en massa, hvars smältpunkt ligger omkring 1,250°. Bränd
vid denna temperatur är denna massa dock ej användbar för högre
spänningar, då nämligen genomslag inträffar. Samma massa bränd vid
en temperatur af c:a 1,400° blifver fullt motståndskraftig för spänningar
upp till 100,000 volt. Egendomligt nog erhåller isolatorn bränd vid
högre temperatur större volym, hvarför det ser ut, som om massan genom
bränning vid högre temperatur öfvergått till andra föreningar än vid
den lägre temperaturen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1911/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free