- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1911 /
57

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

mycket kvalitativt och kvantitativt för att alldeles tränga ut oss. Och
detta kommer ofelbart att ske med mjölkningsmaskinen.

Att inom jordbrukskretsar denna åsikt börjar göra sig gällande vet
jag från Skåne, där man också skyller svårigheten, jå omöjligheten, att
befria ladugårdarna från tuberkulos samt djurens tilltagande sterilitet på
deras försvagande genom den uppdrifna mjölkproduktionen, som
teoretiskt är vacker och intressant, men af tvifvelaktigt praktiskt värde.

Öfverassistenten för Östergötlands mjölkkontrollföreningar beräknar
förlusten på detta landskaps mjölkproduktion till 3 mill. kr. pr år,
medan en annan författare (i Östergötlands Dagblad för den 31/32 1910)
anser den vara 4 mill. kr. Och det torde vara bevisadt att en ko, som
under normala förhållanden ger 2,000 liter mjölk pr år, lämnar den
billigare än rekordkorna med upp till 4,000 liter och undantagsvis
däröfver.

Mycket skulle vidare kunna sägas härom, men det blefve för långt.
Jag skall blott påpeka ännu en omständighet. I Europa finnas inga
andra länder än Ryssland, Ungarn och möjligen Balkanstaterna, som
kunna brödföda sig. England är sämst ställdt i detta hänseende, ty af
lifvets nödtorft kan det icke hjälpa sig själft med mera än bränsle. Vi
kunna numera icke producera vår brödsäd, icke vårt bränsle, icke våra
kläder, icke vårt järnbehof. Vi aflas att exportera varor, hvartill vi få
införa råvarorna, medan vi köpa brödsäden utifrån. Om vi frånse den
ogynnsamma ekonomiska sidan af saken, så frågas, om detta är klokt
ur försvarssynpunkt. England har sin flotta, som kan skydda landets
transporter, men hvad ha vi för säkerhet att kunna skaffa oss brödet
för dagen, bokstafligen taladt, om vi icke lämnas i fred? Låt oss
åtminstone för den allra enklaste födan göra oss oberoende af utlandet,
såsom vi förr varit det, så att vi under ofredsdagar icke behöfva att
låta svälta ut oss.

Några nyare undersökningar öfver porslinets
konstitution.

Af P. J. Holmquist.

Den hvita, genomlysande och hårda konstprodukt, som benämnes
porslin, har i allmänhet ansetts vara sammansatt af två komponenter, nämligen
en glasig grundmassa eller matrix och en densamma uppfyllande lerartad,
ytterst finfördelad substans. Glasmassans sammansättning varierar i hög
grad uti olika porslinsorter och är i det s. k. mjuka porslinet helt olika
de hårda porslinsarternas. Som bekant innehåller det gamla
Sévres-porslinet som hufvudbeståndsdel en grundmassa, som liknar vanligt glas
i sin sammansättning, och det engelska porslinet, som äfvenledes är en
s. k. mjuk porslinssort, och produceras af blandningar, bestående af
omkring 50 % benaska, innehåller en fosfatrik grundmassa. Det hårda
s. k. fältspatäkta porslinet har en glasgrundmassa af smält fältspat och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1911/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free