- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1911 /
76

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76

ammoniak är en procedur, som fordrar tid och det olika alltefter
användt jordslag. Häraf skulle man vilja draga den slutsatsen, att
mellan utströendet af kalkkväfve och sådden måste man låta så lång tid
förflyta, att kalciumcyanamiden fullständigt eller praktiskt taget
fullständigt öfverförts till urinämne eller andra för växtligheten ogiftiga
kväfve-föreningar, som kunna verka som gödningsämne, och bekräftas detta
äfven, som bekant, af praktiken.

Samstämmande försök af Bartsch, Behrens, Schulze, Hasselhoff,
Hemy, v. Seelhorst och Muther, Rhodin, v. Feilitzen, Immendorf m. fl.
visade så, att om kalkkväfve utsatts samtidigt med sådden både minskar
groningsenergien, som förut nämndt, och växtens utveckling, men att
om gödning och sådd skildes af tillräckligt tidsmellanrum, på ler- och
annan absorptionskraftig jord 3—4 dagar, på sandjord 8 —14 dagar,
försvann denna skadliga inverkan. Immendorf och Thielebein visade, att
samma gällde äfven kalkkväfvets primära sönderdelningsprodukter,
mono-calciumCyanamid, Cyanamid och cyanamidokolsyrad kalk, men
förvånande nog ej helt dicyandiamid. Denna kropp visade sig nämligen ej
på något sätt hämma groningsenergien hos fröna och dess giftverkan på
växande plantor inträdde långsammare än vid öfriga nämnda ämnen.
Men å andra sidan varade den så mycket längre, hvilket ju är
förklarligt med kännedom om dicyandiamidens ringa omvandlingshastighet i
jorden. Då vid öfriga tillsatser giftverkan snart försvann, växtligheten
åter hämtade sig och sedan utvecklade sig så snabbt, att den redan
efter några veckor gått förbi den öfriga växtligheten, förde den med
dicyandiamid behandlade fortfarande en bekymmersam tillvaro.

Tvenne grundregler för kalkkväfvets användande framgå häraf:

1) Använd ej kalkkväfve så, att dicyandiamid uppstår.

2) Använd kalkkväfve så, att dess omvandling till urinämne och
ammoniak påskyndas.

Häraf kan man nu sluta, att direkt ur ugnen erhållet kalkkväfves
användning på torr, steril sandjord och sur mossjord bör undvikas. Som
vi förut sett, kan på den förra omvandling till dicyandiamid lätt ske,
hvarjämte omvandlingen till ammoniak sker relativt långsamt. På sur
mossjord med dess obetydliga bakterieflora sker omvandlingen till ammoniak
naturligen än långsammare, hvarjämte som vi skola se betingelserna för
den rent kemiska omvandlingen till urinämne knappast kunna vara
förhanden. Häraf förklaras den direkt skadliga inverkan af kalkkväfve
på sådan jord, som påvisats af många forskare och praktiker, speciellt
Täcke 1 och svenska mosskulturföreningens direktör H. v. Feilitzen. 2

v. Seelhorst och Muther’3 visade, att denna skada stiger med jordens
fuktighetshalt.

Kalkkväfve utvecklar vidare med vatten för vegetationen skadliga
gaser, acetylen, fosforväte, men Immendorf^ påvisar, att de normalt
förekomma endast i så ringa mängd, att de sakna hvarje praktisk be-

1 Mitt. d. Ver. z. Förder. Moorkultur 1903, s. 347.

2 Sv. Mosskulturföreningens tidskrift 1905, s. 100 och 1906, s. 212.

3 Journ. f. Landw. 1905, 53, s. 329.

4 L. c., s. 32.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1911/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free