Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Sedan vi något sysselsatt oss med kolsyresorptionens mera yttre
förlopp, vilja vi öfvergå till att undersöka de kemiska reaktionerna och
den vunna produktens beskaffenhet. Hvad som här först framträder
tydligt, är ju, att det ursprungliga kalkkväfvets kausticitet är borta, vi
hafva i stället för osläckt kalk erhållit kalciumkarbonat, hvilket icke
angriper människans hud eller andningsorgan. De organiska, giftiga
ämnena äro äfven omvandlade till för människan oskadliga ämnen. Den
svarta, färgande grafiten har omhöljts af hvitt kalciumkarbonat (har
må anmärkas, att varans färg under första dygnet efter behandlingen
ljusnar högst, betydligt beroende på kristallisations- och
omlagringsfeno-men). Samtidigt har äfven dämningen försvunnit, beroende l:o) på att
•de organiska ämnena sammanklibbat de ursprungligen mycket små
kalk-;kväfvekornen till något större aggregat, hvars storlek man har i sin
hand att reglera efter praktiska, agrikulturkemiska synpunkter, 2:0) på
,att genom kolsyreupptagandet de särskilda kornen blifvit tyngre, hvilket
allt gör, att de små partiklarna e] längre så lätt kunna medföras af
vinden. Med ett ord: de olägenheter, som visade sig för de med
utströendet af det ursprungliga kalkkväfvet sysselsatta arbetarna, hvilka vi förut
berört, äro nu icke längre förhanden.
Gent emot växterna visar sig det med kolsyra och vatten
efterbe-handlade kalkkväfvet icke längre frätande, utan kan det t. ex.
användas till öfvergödning, t. ex. å mångåriga vallar (Öfvergödning i
september har visat sig särskildt fördelaktig) och det äfven, under det att
vegetationen är i fullt flor. Gentemot humusbeståndsdelarna i jorden
är det vidare lika indifferent, hvarföre dess användande torde vara
tillrådligt äfven å mager sandjord, där ju likaledes släckt eller i ännu
högre grad osläckt kalk icke kan användas utan förminskande af de
redan förut sparsamma myllbeståndsdelarna, hvarföre man där ju är
hänvisad till att utföra nödig kalk ning med kalkstensmjöl.
Ehuru med kolsyra och vatten efterbehandladt kalkkväfve sålunda
med fördel kan användas som öfvergödning, vill jag dock påpeka, att
det i praktiken likväl ofta nog icke behöfver användas som öfvergödning,
där chilesalpeterns egenskaper gör sådant nödvändigt, utan är det nog
med en gifva före sådden. Att kväfvegödningen vid chilesalpeter ofta
måste gifvas i flera gifvor, hvaraf en del som öfvergödning, beror ju som
bekant därpå, att chilesalpeter icke kvarhålles i jorden, utan relativt
hastigt afgår med dikesvattnet. Det lönar sig därföre icke att gifva mer
chilesalpeter på en gång, än att växterna kunna absorbera på kort tid.
Då man sålunda vid rotfruktsodling är tvungen att gifva chilesalpeter i
£era, vanl. tre gifvor med t. ex. fjorton dagars mellanrum, kan man vid
användning af kalkkväfve, hvilket i likhet med t. ex. ammoniaksalterna
kvarhålles af jorden, utan försämring af resultatet undvika detta extra
besvär och tillsätta allt före sådden. Bortsedt härifrån, finnes det dock
tillräckligt många områden, t. ex. vid behandling af mångåriga vallar,
där är fördelaktigt att kunna använda kalkkväfve som öfvergödning.
De omnämnda genomgripande kemiska omvandlingar, som
kalkkväfvets kväfveföreningar undergå vid vatten-kolsyrebehandlingen, bjuda
redan ur rent kemisk synpunkt det allra största intresse och deras prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
