Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
verksamhet, men att därvid alltid bildas primärt superoxider och ej blott
sekundärt såsom Traube, hvilka superoxider sedan afgifva halfva
mängden syre till den s. k. acceptorn, att alltså vanligt syre vid oxidation
verkar som omättad komplex —O—O—. Året därpå uttalade Bash
oberoende af Engler ungefär samma uppfattning. År 1900 utveckla
Engl er och Weissberg sina åsikter närmare speciellt beträffande
förekomsten af vätesuperoxid hvilken äfven kan uppkomma direkt genom
autoxidation af förut bundet väte, t. ex. då zink med vatten och
luft ger zinkhydrat och vätesuperoxid: l . Zn + .2 H20 =•= Zn (OH)2 +H2
2 . H2 + 02 = H202. Här är zink autoxidator utan att dock samtidigt
vara autoxidabel.
I samklang härmed står att endast omättade föreningar eller sådana
med fri kemisk energi äro autoxidabla, och att alltså ett autoxidabelt
förlopp alltid är åtföljdt af en förlust af dylik energi.
Engler söker bringa sin hypotes under en allmän regel, på sitt sätt
harmonierande med Ostwalds Stufenregel, att vid exotermiska reaktioner
som ske i successiva förlopp, alltid den reaktion sker först, som betingar
den minsta energiförlusten. I omvänd ordning menar nu Engler, att
vid endotermiska reaktioner (dissociationsförlopp) det gäller såsom
dissociation sregel, att vid hvarje sådant förlopp först den del däraf sker som
är förbunden med den minsta energiupptagning: O — O — —O—O—
och icke .0 . + .O.
Det torde vara oförnekligt att i inånga, jå de flesta fall, synes
Englers hypotes vara mycker plausibel, t. ex. vid förklaring af
terpen-tinoljors och fosfors autoxidation, liksom uppkomsten af vätesuperoxid vid
vanlig förbränning talar för att äfven dennas primära förlopp är en
addition af molekulärt syre. Bekant är det experiment som visar att
om man riktar en vätgaslåga på is, hvarigenom förbränningsprodukterna
hastigt afkylas, visar vattnet starka vätesuperoxidreaktioner.
Englers förlaring af blykammerprocessen skall jag vid ett annat
tillfälle behandla.
Då vän’t Hoff och hans skola på området ifråga hvarken teoretiskt
och än mindre praktiskt förmått att åstadkomma något af betydenhet,
och Schönbein, Clausius och Traube äro ur tiden, så står onekligen
Engler för närvarande såsom den förnämste vetenskapsmannen, då det
gäller autoxidabla t förlopp.
Ingeniör Åke Berg och författaren ha visat, att mellan 300—400°
framstäldt träkol är i hög grad autoxidabelt, att det kan starkt aktiveras,
och att dylikt aktiveradt träkol har i flera hänseenden olika egenskaper
mot inaktivt träkol. Härom får jag emellertid hänvisa till
afhandlingen därom.1
Jag skall här något närmare ingå på terpentinoljans aktivering i
beröring med luft. Detta kolväte har i viss mån blifvit typen för
autoxidabla kroppar. Ett vackert exempel på dess autoxidation är att
skaka terpentinolja med luft i fullkomligt mörker. Man skall då finna,
att densamma starkt fosforescerar. Engler är äfven den som mest
ingående undersökt terpentinoljor i berörda hänseende, om ock Berthelot
och många andra forskare med förkärlek behandlat denna fråga. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
