- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1911 /
108

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

efter hvilken de lätt låta klyfva sig. I öfverensstämmelse härmed
uppträda gärna tungspatkristallerna i platta former eller i lammeller. Andra
än mer utprägladt i lammeller eller fjäll uppträdande mineral äro
Kaolin, Kaliglimmer, Magnesiaglimmer och Talk. De äro enligt mina
undersökningar alla fullkomligt plastiska, när de blifvit så finmalda och
finslammade, att partiklarnas storlek understiger 0,002 mm. Partiklarna
af det af mig undersökta bariumsulfatet visade vid mikroskopisk mätning
en finleksgrad af 0,0016—0,0002 mm. — Minneral, sådana som kvarts,
fältspat och kalkspat erhålla vid dylika finfördelningar alls icke några
plastiska egenskaper. Det är alltså smådelarnas platta eller fjälliga form,
som medför plasticitet. I våra leror är det således finaste glimmermjöl,
i söderns leror är det kaolinmjöl, som ger plasticitet en. Järnoxidhalten
i söderns och tropikernas röda jordslag (terra rossa, lateriter) synes också
medföra högradig plasticitet, när ej alltför mycket af kvartskorn och grofva
kaolinfjäll i dessa jordslag äro för handen.

För laboratorie-kemisten är det en lätt sak att konstatera
barium-sulfatets plastiska egenskaper. Blanda omsorgsfullt 100 delar fäldt
ba-riumsulfat med 20 delar vatten. Blandningen bör på papper s linderslag
låta utrulla sig till långa trådar. Den erfoderliga vattenhalten växlar
emellertid något med profvets finkornighetsgrad.

Sockertillverkningen 1/9 1910

1911.


Tillverkadt
Utlämnadt till fritt bruk.
Kg.
Inbetald skatt.
Kr.

råsocker, alla slag.
Kg.
konsum.-soc-ker, alla slag.
Kg.






|Under mars j 343,200 15,902,767 12,016,530 1,659,427.42

j » föreg, tid af tillv.-året | 169,320,700 68,040,526 j 59,791,787 9,614,241.31

Summa 169,663,900 j 83,943,293 j 71,808,317 | 11,273,668.? 3 j

Maltdryckstillverkningen.

Tillverkningsåret.

j 1910—11 1909—10

Krossadt malt under mars .............................. kg. 2,400,435 2,474,865

» » » föreg, tid af året ............ » 9,816,352 7,359,515

Summa kg. 12,216,787 9,834,380

Debiterad skatt under rnars ........................... kr. 473,441.25 485,656.35

» » » föreg, tid af året ............ » 1,864,478.54 1,371.381.55

Summa kr. 2,337,919.79 1,857,037.90

Antal skattepliktiga bryggerier i verksamhet under mars 201 201

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1911/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free