Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
hushåll, där det beredes utan surrogat samt drickes sött och med mycket
grädde. Beräkningen blir följande:
50 gram brändt kaffe å kr 2,40 pr kg................,................. öre 12,00
50 » socker å 66 Öre pr kg.............................................. » 3,30
Grädde för .............................................................................. » 10, o o
Häraf fås 840 kbc. kaffedryck, som alltså kostar öre 25,30.
100 kbc., som väl en liten restaurangkopp rymmer, kosta således 3 Öre och
fördelas på kaffe med........................... öre 1,43
» » socker » ........................... » 0,39
» » grädde »........................... » 1,18
Summa öre 3, o o
Emellertid är restaurangkaffet i allmänhet icke så godt som mitt
och till det förra användes nog i regeln billigare kaffesort, oafsedt surrogater,
hvarföre jag antager att en liten kopp kaffe ute, inclusive tillagningskostnad,
kostar 2—3 öre medan vi få betala 25. Och uppställningen visar att i
kaffedrycken det icke födande, utan skadliga i kaffet kostar lika mycket
som födoämnena socker och grädde däri.
Sockerkonsumtionen i landet innevarande år kan man beräkna af
stals verkspropositionerna för åren 1911 och 1912, som upptaga
sockerskatten till 19 mill. kronor. Och då skatten för i år är 15 öre och för
nästa år 15,5 öre pr kg., så blir förbrukningen alltså c:a 130,000 ton.
Världsmarknadspriset är för närvarande c:a 18 öre pr kg. råsocker med
en polarisation af c:a 94 % och ett rendement af 88—89 %. Det svenska
råsockret polariserar 97—98 % och har 92—94 % rendement och är
därför värdefullare än det tyska som exporteras. Men då nämnda
notering gäller tyskt exportsocker, räkna vi med densamma för tillfället.
Alltså motsvarar sockerkonsumtionen i Sverige c:a 150,000 ton råsocker,
för närvarande med ett värde, utom tull, af c:a 27 mill. kronor, således
mindre än hvad vi betala till utlandet för kaffe. Genom sockerindustrien
sparas årligen åt landet en direkt utgift af detta belopp, på samma
gång den medför betydande fördelar åt jordbruket, åt järnvägar, åt diverse
industrier och åt arbetssökande. Sockerbetsodlingen inkräktar visserligen
på åkerarealen, men jordbrukare påstå att den kvarvarande delen genom
betodlingen kommit i så mycket bättre kultur att sädesproduktionen inom
cirkulationen icke minskats. Det torde icke ligga någon öfverdrift i
påståendet att vår sockerindustri ger oss direkt och indirekt c:a 60 mill.
kronor om året och att den är en af våra mest kapitalbildande näringar,
som naturligtvis icke får förstöras, utan som bör omhuldas inom
rimlighetens gränser. Socker är därtill ett födoämne och visst icke, sedan
Hvitbetan gjort sitt segertåg i förr icke sockerproducerande länder, en
lyxartikel, såsom herrar fabrikanter påstå, då de söka försvara det höga
sockerpriset hos oss. Sockret gör oss godt på många sätt och vi stå i
tacksamhetsskuld till dem, som på sin tid under stora svårigheter arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
