Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
pris ut en konkurrent, som ville sälja sitt socker något billigare än dessa
och en ny fabrik, som arbetade efter för dem icke behagliga metoder,
ruinerades systematiskt och härtill tvungos några af de mindre och
ekonomiskt svagare fabrikerna att bidraga med stora uppoffringar. Nya
fabriker motarbetades och ett par tvungos att förläggas på mindre
förmånliga platser. En årsvinst af 13 % och en utdelning af 7 % af
aktiekapitalet förklarades vid en bolagsstämma vara »ruinerande», ty
man var van vid många gånger den siffran. Det rådde oro bland de
ledande sockermännen och år 1903, då betpriset var 1,85 kr. pr 100
kg. mot 2,49 kr. nu, då tullskillnaden mellan raffinad och råsocker var
9,5 öre mot o öre nu och betskatten var 1,41 pr 100 kg. betor,
motsvarande c:a 12 öre pr kg. socker mot 15 öre nu, skref en af
sockerindustriens »mest bemärkte män» i Sv. D. för den 2 jan., att om
»betpriset och skatten skall höjas och sockerpriset sänkas» skulle fabrikerna
komma att s stå inför en kris liknande den, som i början på 1870-talet
inträffade, och oaktadt fabrikernas läge nu är gynnsammare än det var då,
torde det icke komma att dröja länge, förrän ånyo stora och dyrbara
fabriks-komplexer stå öde här i landet.» Och inför 1903 års sockerkommité yttrade
en af sockerfabrikanterna följande: »Jag tvekar ej att uttala som min
mening ... att det nya beskattningssystemet, hvarigenom sockerindustrien
pålägges vida högre skatteumgälder, än de hittills varande, skall utan
tvifvel hafva till resultat, att alla de fabriker, hvilka tillkommit efter år
1894, skola nödgas nedlägga sin verksamhet.» På ungefär samma sätt
yttrade sig i Nationalekonomiska föreningen 1908 ett par
sockerfabrikanter. Men vi Öfverraskades trots detta snart genom det stora
sockerbolaget och dess grundare vinst af c:a 78 mill. kronor. Hvad denna
betydde framgår af följande exempel: En person hade på sin tid insatt
2,000 kronor i ett sockerföretag och fick igen 80,000 kr. vid
bolagsbild-ningen, oafsedt alla goda utdelningar han haft under många års lopp.
I samband med trustbildningen utdelades fabrikernas fonder med
undantag af pensionsfonden för tjänstemännen å 1,7 mill. kronor, de 18
fabrikerna, som ingingo i trusten med fastigheter m. m., som delvis voro
afskrifna, upptogos till 140 mill. kronors värde och aktiekapitalet, som
efter förut omnämda storartade utdelningar af fria aktier var c:a 57 mill.
kronor, bestämdes till 135 mill. kronor, medan bakom detta finnes ett
inbetaldt kapital af c:a 30 mill. kronor, hvartill bolagets hela egendom
för öfrigt lär kunna anskaffas ny. För rörelsekapital upplades ett
obligationslån af 20 mill. kronor, som ju står i god proportion till
egendomens realvärde, 30—35 mill. kronor, och hvarför betalades 700,000
kronor i kostnader samt för bolagsbildningen 131,000 kronor, så att vi få
nu förränta ett kapital af 155 mill. kronor. Således hade ingen ny
egendom tillförts, utan i stället utgifter för 830,000 kronor, hvarjämte
skatteförhållandena och betpriset blifvit högre än förut, men det
nominella aktiekapitalet ökades icke dess mindre med 78 mill. kronor,
d. v. s. med 136 %. Något sådant har förut icke förekommit i vårt
land och i förhållande till verkliga värdet icke i Europa och knappast
i Amerika. Utdelningen på det nya aktiekapitalet har hittills varit 6
% pr år — första arbetsåret, som omfattade 10 månader gaf 5 % och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
