Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
till kroppslig och andlig kraft Klorofyllets natur har isynnerhet studerats
af E. Willstätter. Äfven blodfärgämnet har på senare tider varit
föremål för noggranna studier, isynnerhet i Munchen och Stuttgart, och
därvid har det märkvärdiga resultatet framkommit, att klorofyll och
blodfärgämne äro kemiskt nära besläktade, hvilket alltså betyder en slags
blodsfrändskap mellan djur- och växtriket, men denna frändskap torde
gå mycket långt tillbaka i tiden nämligen till den geologiska period, då
djur- och växtriket ännu ej voro åtskilda.
Ehuru tjärfärgerna hafva en stor ekonomisk betydelse, har dock
kautschuken en ännu större. Förbrukningen däraf är fortfarande stadd
i stigande och uppskattas till omkring 70,000 ton årligen. Med ett
medelpris af 10 mk per kilo gör detta 700 millioner mk. Det är
därför rätt naturligt, att kautschukens syntetiska framställning blifvit
föremål för spekulationer, och sedan ett år har man också hört talas om
försök att framställa kautschuk på artificiell väg. I verkligheten hafva
redan för 2 år sedan Hofmann och Coutelle lyckats utfinna en
bruk-bar metod härför, i det att de utgingo från isopren, en lättrörlig
bensin-liknande vätska C8H6, hvilken i sin tur själf kan framställas ur ännu
enklare ämnen. Isopren omvandlas i kautschuk helt enkelt genom
upphettning i slutna kärl. Att verklig kautschuk bildas härvid har påvisats
af Harries, som gjort sig mycket förtjänt om den vetenskapliga
utforskningen af kautschuken. Harries har också funnit ett annat sätt för
samma ändamål. När nu syntesen har tagit hand om en dylig sak, så
är den ej inskränkt blott till den i naturen förekommande produkten
utan kan enligt samma metod framställa ett stort antal liknande ämnen;
i naturen är den vanliga kautschuken tämligen enahanda, men på
laboratoriet kan man göra icke blott isopren utan också dess homologer och
isomerer. Om nu sådana homologa isoprener användas, får man också
kautschuk men af något olika kemisk sammansättning. F. n. kan man
ej säga hvilket af de möjliga utgångsämnena som ger den bästa
kautschuken och ej heller hvilket som i afseende på priset ställer sig bäst.
Historien om den naturliga indigon och det naturliga krappfärgämnet,
aliza-rinen, kominer måhända att upprepas ifråga om kautschuken, och man
kan därför med ett visst skäl hängifva sig åt den förhoppningen, att
den konstgjorda kautschuken småningom skall träda i konkurrens med
den naturliga. Den konstgjorda kautschuk, hvarom här talats, är ej att
förväxla med hvad som vanligen kallas »faktis» och hufvudsakligen
består af inkokt linolja med åtskilliga tillsatser.
Till samma grupp som kautschuk hör också kamfer, hvilken äfven
är föremål för artificiell framställning i stor skala, nämligen af
terpentinolja. Den japanska regeringen, isynnerhet sedan den förvärfvat Ön
Formosa, har kunnat diktera prisen på kainfer, men numera kunna dessa
ej ställas högre än priset på den konstgjorda varan.
Ett märkvärdigt artificiellt harts, till yttre egenskaper liknande
bärnsten, är den s. k. Bakeliten, hvars namn häntyder på uppfinnaren,
amerikanen Baekeland. Det framställes genom inverkan af formalin pä
fenol, och är genom sin olöslighet och osmältbarhet, formbarhet och
elasticitet af stor användbarhet t. ex. till smycken, kammar o. d. men också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
