Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
våra dagar har man uttänkt alla möjliga teorier för att förklara huru
växten genom sitt rotsystem förser sig med den för dess näring behöfliga
fosfatjonen, men man har fullständigt glömt den allra viktigaste
mellanhanden för fosfatens lösning i jorden. StoHasas undersökningar hafva
visat hvilka stora mängder kolsyra och organiska syror under
vegetationstiden bildas i de jordlager, där växterna hafva sina rötter, och dessa
kolossala mängder bildas genom alla mikroorganismers viktigaste
lifs-yttring, den anaeroba och aerolce andningen.
Framställning af cellulosa ur ved enligt natronlut-
eller sulfat-metod med samtidig utvinning
af vedens öfriga beståndsdelar i
form af värdefulla biprodukter.
Af E. L. Rinman.
Vid framställning af Vanlig blekbar cellulosa ur furu- eller granved
genom densammas kokning med natronlut eller med en blandning af
natronlut och svafvelnatrium utlöses ur veden icke mindre än mellan
1,700 och 1,800 kg. organiska ämnen för hvarje tillverkad ton torr
cellulosa. Dessa betydande mängder organiska ämnen utgörande något
Öfver 60 % utaf vedens torrvikt, hvilka i hufvudsak finnas uti den vid
ifrågavarande fabrikation erhållna s. k. svartluten, hafva vid
sulfatcellulosafabrikationen hittills endast tillgodogjorts såom bränsle i och för
sodans återvinning ur svartluten samt den sistnämndas koncentration till
torrhet. Då det syntes mig troligt, att dessa svartlutens organiska
substanser borde representera ett högre värde än det, som hittills gifvits åt
dem, började jag år 1908 en undersökning därom, hvilken allt sedan
dess pågått. När jag nu för offentligheten framlägger resultaten af dessa
mina arbeten, är anledningen därtill den att de utmynnat i en metod,
hvilken nu tillräckligt pröfvats i fabriksmässig försöksdrift, för att
densammas genomförbarhet i fabrikation med stor ekonomisk vinst måste
anses bevisad. Till skillnad från den gamla sulfatmetoden, hvars fabriker
som bekant sprida en vidrig stank till omgifningen, är den nya metoden
fullkomligt luktfri.
Då jag år 1908 började mina arbeten med sulfatcellulosaaffallens
tillgodogörande, hade redan lång tid vid Skutskärs cellolusafabriker tvänne af de
vid cellusakokningen bildade organiska biprodukterna tillvaratagits. Bägge
dessa produkter äro sådana, hvilka hufvudsakligen erhållas vid kokning af
furuved men endast i små mängder vid användande af granved, nämligen
terpentin samt hartsolja. Terpentinen erhålles vid kondensation af
ångorna från kokarnas afgasning, och efter rening genom fraktionerad
destillation samt eventuell tvättning med vissa kemikalier har densamma
erhållits såsom en begärlig handelsvara. Hartsoljan, hvilken förtvålad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
