Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
För öfrigt må i detta sammanhang erinras, hurusom upptäckten af
polonium och radium liksom gaf signalen till påvisandet af ett stort
antal andra radioaktiva element, såsom actinium, radiotorium, mesotorium,
ionium ocfy alla deras mer eller mindre efämera öfvergångsformer, så att
vr numera ha att räkna med ett trettiotal dylika grundämnen fördelade
på fyra genetiska grupper eller familjer.
Ett just ur nämnda synpunkt synnerligen gifvande uppslag blef
makarna Curies upptäckt (1899) af den s. k. induktions aktiviteten
(ra-dioactivité induite) eller förhållandet, att kroppar, som någon tid
förvaras i närheten af exempelvis radiumsalter, själfva blifva radioaktiva,
samt af restaktiviteten (activité résiduelle) eller förhållandet, att sedan
större delen af den sålunda inducerade aktiviteten åter gått förlorad, en
bråkdel däraf likväl kvarstannar och endast ytterligt långsamt aftager,
I dessa iakttagelser ligger själfva utgångspunkten för kännedomen
dels om emanationerna, dels om de s. k. aktiva fällningarna, hvilka ju
sedermera visat sig kunna uppdelas l ett stort antal (för radium 6 eller
7, för torium 4, för actinium 3 eller 4) elementära öfvergångsformer
med kortare eller längre omvandlingsperioder,
Hvad vidare emanationerna beträffar, torde det numera icke kunna
betviflas, att makarna Curie voro de första, som iakttogo detta fenomen.
Vid upphettning af pechblände i vakuum erhöllo de nämligen (1898) en
radioaktiv gas, som måste hafva innehållit radiumemanation. Öfriga
samtidigt pågående undersökningar lämnade dem emellertid icke tillfälle
att omedelbart fullfölja detta uppslag. Det blef därför Dorn, som 2 år
senare kom att gälla såsom radiumemanationens egentlige upptäckare,
likasom Rutherford samma år upptäckte toriumemanationen och Debierne
1903 actiniumemanationen.
Äfven under de senaste åren har fru Curie oaflåtligt varit sysselsatt
med arbeten på radiologiens område, bland hvilka följande särskildt må
framhållas:
Den i förening med m:lle Gleditsch utförda experimentella
vederläggningen af Eamsays och Gamerons uppgift om uppkomsten af litium
ur kopparsalter vid närvaro af radium (1908);
samt den i förening med Debierne utförda framställningen af
metalliskt radium genom elektrolys af kloriden vid närvaro af kvicksilfver
och det bildade amalgamets upphettning i vätgasatmosfär (1910).
Hvad soin gör upptäckten af radium till något vida mer än
upptäckten af hvilket som helst annat grundämne, är tydligen icke blott
och bart dess egenskap att vara radioaktivt, ty radioaktiva element voro
redan förut kända (uran och torium), utan fastmera strålningsfenomenets
förut icke anade intensitet, som tager sig uttryck i fullt mätbara och
skenbart spontana energiyttringar, till hvilka man förut icke kände något
motstycke. Af dessa hafva från början de fysikaliska, såsom den
oaflåtliga värmeutvecklingen, luminescensen, själf laddningen med elektricitet
o. s. v., ådragit sig den största uppmärksamheten och genom behofvet
af en antaglig förklaringsgrund föranledt uppställandet af den numera
allmänt accepterade desintegrationsteorien, som genom Hamsays upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
