Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
F. var mycket mångsidigt intresserad, så t ex. för inhemsk silkesodling
på 1870-talet, för sprängämnen, för kloakvattenrening medelst septisk
tank m. m. Han kan också sägas hafva varit en föregångare till Auer
von Welsbach genom sina magnesiumkammar, hvilka voro afsedda att
glödgas i vattengaslåga. Sedan 1878 har han i Stockholm haft firman
Fahnehjelm & C:o för rör, ledningar och hälsovårdsarbeten. Af
Kemistsamfundet har han varit en verksam medlem sedan 1883. På senare
åren intresserade han sig isynnerhet för Svenska uppfinnareföreningen,
hvars ordförande han var under flera år. Han dog i Bryssel den 2 mars
i år efter en längre tids bröstlidande, efterlämnande hustru Agnes Nilsson
samt två döttrar.
Anton Christian Jacobaeus
var född 23 maj 1844 i Faarevejle på Langeland och tillhörde en släkt,
som i Danmark haft framstående representanter på olika områden,
särskildt inom universitetet och kyrkan. Han flyttade som ung till
Sverige och öfvertog på arrende ett par af Skånes större gods, hvarunder
han visade sig vara en ovanligt skicklig jordbrukare. Såsom sådan
intresserade han sig också för betodling, och på hans initiativ kom
sockerfabriken i Örtofta till stånd 1890. Alltifrån början var han
verkställande direktör i Örtoftabolaget, och, sedan sockerfabrikerna blifvit
sammanslagna, blef han medlem i Svenska sockerfabriksaktiebolagets styrelse.
Ehuru danskfödd var J. till sitt sinnelag en ärlig svensk, som
intresserade sig för vårt lands ära och framgång. R. V. O. 1885. Han dog
den 1 februari i år och sörjes närmast af efterlefvande maka, född
Jacobaeus, samt tre söner och en dotter.
Fredrik Adolf Kjellin,
född i Vårdinge socken af Stockholms län 26 mars 1872, aflade
mogenhetsexamen 1890; genomgick Tekniska Högskolan, hvarifrån han
utexaminerades 1893. De följande åren experimenterade han dels i Falun
med elektrolytisk zinkframställning, dels i Stockholm med Wiborghs
termofon och David Kempes lampa (den sedan s. k. luxlampan). Åren
1899—1904 var han föreståndare för stålverket vid Gysinge, och fäste
särskildt uppmärksamheten vid sig, då han 1901 på utställningen i Gäfle
framträdde med sitt elektrostål, framställdt i en af honom konstruerad
elektrisk induktionsugn, i hvilken metallen uppvärmes och hålles smält
i ett ringformigt ugnsrum utan elektroder genom induktionsströmmar
från en växelströmelektromagnet. Kjellin’s ugn har blifvit en af
hufvudtyperna för elektriska malmsmäitningsugnar och torde redan vara
införd i de flesta järnproducerande länder. Med denna ugn, som särskildt
lämpar sig för framställning af gjutstål af hög kvalitet, har K. vunnit
världsrykte, och vid Linnéfesten i Uppsala 1907 promoverades han till
filosofie hedersdoktor. Han har publicerat flera värdefulla afhandlingar
såsom »ett bidrag till masugnsprocessens teori» i Klason-festskriften 1910,
och »den elektrolytiska dissociationsteorien med hänsyn tagen till den
elektriska energien hos jonerna» i Vetenskapsakademiens arkiv för kemi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1911/0195.html
