- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugufemte årgången. 1913 /
11

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

om det vore behöfligt kunna framdragas namn på svenska ingeniörer,
som ernått världsrykte och skapat stora, till och med enorma
förraögen-heter efter våra förhållanden, mest åt andra. Hvad ingeniören får
behålla är i allmänhet det minsta af hvad hans arbete afkastar. Den
svenske ingeniören har visserligen ett stort fel, hans beskedlighet att låta
exploatera sig och att icke protestera, då han blir illa behandlad, hvilket
i förevarande fall ej heller skett förr än nu. Göres en uppfinning af
betydelse, söker man ej sällan att beröfva honom frukterna däraf, och
först sedan dessa mognat vill affärsmannen vara med och taga
förtjänsten. Att begära att den unge ingeniören skulle lämna Högskolan så
kvalificerad, att han skulle kunna öfvertaga ledningen eller organiserandet
af en stor teknisk affär är lika orimligt som att fordra att bokhållaren,
då han afgår från handelshögskolan, skulle kunna organisera eller sköta
ett motsvarande kontor. Om den svenske ingeniören i Sverige ofta icke
kommer på den plats, han borde intaga, är detta mera en dålig
affärs-lednings än hans egen skuld. Man känner allt för väl den på sina håll
framträdande obenägenheten att använda kunnig teknisk ledning, och
beskyllningen mot ingeniörerna för okunnighet är oförsynt. Under min
praktik har det mera än en gång förekommit, att påpekandet af uppenbara
ekonomiska, organisatoriska och personella missförhållanden mötts af svaret, att
detta icke anginge den tekniska ledningen, det skötte affärsledningen om.
Ingeniören kan i allmänhet icke på en gång sköta både teknik och
affärs-ledning, hvar och en fordrar sin man, ehuru han i flertalet fall är mera
lämpad till affarschef jämte sin egentliga verksamhet än affärschefen att
sköta tekniken. Det förra har man pretention på, det senare icke. Ingen
skall förhäfva sig, i synnerhet icke svensk affärsledning. I utlandet har
den svenske ingeniören godt rykte för duglighet, till stor del beroende
på att affärsledningen där är bättre än i Sverige, hvilket underlättar för
honom att ernå de resultat han vill åstadkomma. När hos oss ett
företag går bra, är det affärsledningens förtjänst, går det illa är det den
tekniska ledningens fel.

Med detta har jag i korthet velat protestera mot anfallet på
Högskolan och därifrån utgångna ingeniörer, ett anfall, som icke uteslutande
varit förestafvadt af intresse för saken, utan också, det lyser igenom, af
personliga motiv. De fel, som verkligen vidlåda Högskolan och
ingeniörerna, böra naturligtvis rättas, men omsorgen härom hade kunnat
yttra sig på sådant sätt att icke en falsk dager kastats på ingeniörerna
och deras alma mäter.

Jäsning vid närvaro af kolofonium.

Af J. Effront.
Ref. af Å. a. E.

En svårighet vid all alkoholjäsning är den, att jästen, äfven om den
tillsättes i stort Öfverskott, snart uttränges af andra fermenter särskildt
mjölksyre-, ättiksyre- och smörsyrebakterier. I brännerierna, där man ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1913/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free