- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugufemte årgången. 1913 /
43

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

stärkelse enbart* Äfven detta papper skall enligt nyligen föreliggande
undersökningar visa sig ännu tämligen lim fast, och nu till verkad t efter
befintliga gamla arabiska recept vara ganska godt.

Oaktadt denna stora hållbarhet hos det gamla animaliskt limmade
papperet torde man däraf ej vara fullt berättigad att sluta till, att
animaliskt limmadt modernt papper skall i lika hög grad motstå tidens
tand. Dels var cellulosan i det gamla papperet endast solblekt, ett
blek-ningssätt, som utesluter de fel, som kunna begås vid klorkalksblekning,
dels var luften i städerna ej svafvelsyrehaltig såsom nu är fallet, härrörande
från stenkolet. Om dylik svafvelsyrehaltig luft får undan för undan sila
igenom papperet, så är den oundvikliga följden, att papperet kommer att
innehålla svafvelsyra, hvarigenom, såsom förut är antydt, dess fysikaliska
egenskaper kunna försämras.

Det är sålunda tydligt, att handlingar i skrift som äro ämnade att
förvaras i århundraden böra vara inlagda i kartonger eller kapslar och
förvaras i lokaler som äro så litet som möjligt utsatta för ljus och
temperaturväxlingar.

Hvad animaliskt limmadt papper beträffar, förefinnes å andra sidan
den olägenhet, att det ibland dåligt fördrager fukt. Det inträffar då
lätt mögel- och bakteriebildningar. Otaliga äro de gamla folianter,
hvars papper alldeles blifvit på så sätt förstördt. Det synes som om
animaliskt limmadt papper i mycket olika grad förmår motstå fuktigheten.
Detta beror tvifvelsutan dels på limmets beskaffenhet, dels på mängden
tillsatt alun. Utan alun skulle det animaliska limmet i papperet kunna
taga upp fuktighet ur luften och mycket snart Öfvergå i förruttnelse. Det är
nämligen den svafvelsyrade lerjorden som gör limmet vid intorkningen
okänsligt för fuktighet och tillika hindrar angrepp på detsamma af mögel
och bakterier. Användes nu för litet svafvelsyrad lerjord, så kan det
komma att angripas af fukt, används för mycket, så kan papperets
fysikaliska egenskaper ändras på grund af alurniniumsulfatets inverkan
på cellulosa, såsom ingenjör Roos visat. Motståndskraft mot fukt är
emellertid en ytterst viktig sak, ty fukt kan som sagdt göra, att
papperet totalt förmultnar.

Beträffande motståndskraft mot fukt har alltså hartslimningen
afgjordt företräde. Om tidens inflytande på hartslimmadt papper är däremot
erfarenheten ej synnerligen lång. Såvidt jag genom anställda
undersökningar kunnat finna, började en större tillverkning af hartslimmadt
papper först på 1850- och 1860-talen.

Ett bekant prof på förekomsten af harts i papperet är att droppa
eter på detsamma, då vid förekomsten af harts däri en ring uppstår i
papperet vid eterns afdunstning. Detta prof har visat sig icke alltid
gifva tillfredsställande resultat. I så fall har jag funnit, att man kan
nå målet med kloroform.

En af de äldsta böcker jag funnit, i hvilken med sagda medels
tillhjälp hartslimmadt papper användts, är Christian Winthers i Danmark
mycket bekanta dikt »Hjortens flugt», tryckt i Köpenhamn 1856, tredje
upplagan. Ehuru ett exemplar af denna bok under åtminstone flera år
af denna tid bevisligen stått i vanliga boningsrum och varit utsatt för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1913/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free