- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugufemte årgången. 1913 /
53

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53

äro publicerade i Arkiv för kemi B. 4 n:o 24 och 26 (1912), hvartill
hänvisas.

Fil. lic. A. Odencrants redogjorde för de olika
atomviktsbestämningar, som utförts på radium. Vid M:me Guriés (1902 och 1906) Thorpe7s
(1906) och Königschmids (1911) bestämningar användes Ra C12,
omkristalli-serad ur klorvatten; klor en fälldes med Ag N03 och det bildade klorsilfret
vägdes. Ramsay och Gray (1912) ha användt bromiden och gjort
bestämningen med uteslutande gasformiga reagens samt utan någon
omflyttning af substansen. • Ra Br2 öfverfördes medelst upphettning (i
kvartskärl) i en ström af HCl till klorid samt återfördes till bromid med HBr.
Vid vägningarna användes en modifikation af Ramsay’s mikrovåg, som
ej ger största känslighet, men med stor noggrannhet väger något större
massor. Under materialets fraktionering steg den funna atom viktssiffran
oafbrutet; som slutvärde — dock karaktäriserad t som minimum — ange
författarna 226,4.

Detta värde satisfierar väl ekvationen:
U—3 He = Ra,
men sämre Ra—5 He = Pb.

Sammanträdet 15/j l.

Föredrogs revisionsberättelse, och beslöt sektionen på revisorernas
hemställan bevilja arkiv- och kassaförvaltaren amanuensen N. Pihlblad,
full och tacksam ansvarsfrihet för föregående termins förvaltning.

Refererade fil. mag. A. Westgren W. Mecklenburgs undersökningar
öfver tennsyrornas isomeri. M. hade genom dessa bevisat riktigheten af
sin förmodan, att de olika egenskaper, som tillkomma tennsyrepreparat
framställda under relalivt obetydligt varierade betingelser, skulle ha sin
grund däri, att den vid hydrolys af stannisalter bildade tennsyran utfaller
i kolloid form, och att de därvid bildade kolloida partiklarnas
genomsnittsstorlek växlar. Med användning af den af Bilis fastslagna satsen,
att dispersiteten hos irreversibla kolloider framställda vid olika
temperatur, men i öfrigt under fullkomligt lika förhållanden, ökas med stigande
temperatur, hade M. lyckats framställa en serie af preparat, för hvilka
han sedan genom ett flertal omfattande försök visade, att de måste
betraktas som kolloida system med olika genomsnittlig kornstorlek. Hau
företog också undersökningar af deras optiska egenskaper, och för att
förklara de skenbara motsättningar, som tycktes råda mellan dessa och
deras peptiserbarhet å ena sidan och deras förhållanden vid
fällnings-reaktionen och deras stabilitet å den andra framställer han den teorien,
att man hos tennsyrorna har att göra dels med ett slags minsta partiklar,
s. k. primärpartiklar, och dels med aggregat af dessa, s. k.
sekundärpartiklar.

Amanuens N. von Zweigbergk framställde några anmärkningar mot
den gängse metoden att kvalitativt skilja Ag och Hg1’ En uppsats i
ämnet kommer att inflyta i denna tidskrift.

Sammanträdet 29/n.

Höll amanuensen A. Hedvall föredrag öfver sina undersökningar
öfver Piinmans grönt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1913/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free