Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
procent svagare. Den fria S02-halten kan äfven därvid vara högst
väsentligt mycket mindre.
Redan första koket lämnade ett resultat, som var förvånande. Vid
aftagning af autoklavens lock var en enda fast geléartad massa till synes.
Efter verkställd tömning och moderlutens afcentrifugering samt
substansens torkning och Vägning befanns, att jag hade erhållit ett
utbyte af ungefär 90 gr. fast substans pr liter lut, motsvarande 900 kg;
pr ton tillverkad cellulosa. Det tryck, jag använde vid försöket, var 20
kg. och temperaturen 190° C. Genast efter detta kok insåg jag, att den
teori, jag följt, var den riktiga. Kok efter kok verkställdes, alla med
lika goda resultat. Efter användning af lut från lättblekt massa
öfvergick jag till sådan från s. k. starkmassa, d. v. s. cellulosa kokad med
indirekt ånga. Halten af fast substans efter Indunstning af luten var
där betydligt mindre omkring 10 å 10,6 %’. Den fria S02-halten dock
högre, ungefär 0,1 % eller något mera. Vid kokning af dylik lut fick
temperaturen höjas något; 200° till 210° C. användes och erhölls samma
goda resultat, dock af förut angifna skäl med mindre utbyte. Koktiden
eller rättare uppvärmningstiden varierade mellan 40 minuter och en
timme. Efter det försöken pågått dagligen omkring 2 månader,
öfvergick jag till användning af luft i stället för syre. Resultatet blef härvid
ännu bättre. Den utfällda organiska substansen var ej så starkt
angripen eller rättare svafvelsyrebildningen blef därvid ej så hastig, hvarför
slutprodukten äfven visade sig mindre förkolad. Med ledning af de
prof-kollektioner på olika fälld ligninsubstans jag här har tillfälle förevisa,
framgår med tydlighet, att koket med lätthet kan skötas, så att en nästan
ren oförkolad ligninsubstans kan erhållas. I verkligheten har man i sin
hand att under normala omständigheter kunna reglera koket så, att
produkten fås allt efter önskan.
Vid undersökning af den ligninsubstans, jag under första perioden
af mina försök erhöll på laboratoriet i och för bränsleändamål, visade
sig askhalten af helt naturliga orsaker mycket stor. Kalksaltet, som fanns
kvar i substansen, var orsaken härtill. Jag öfvergick då till försök att
genom något enkelt medel aflägsna det senare. Ett synnerligen lämpligt
ämne härför är surt natrium sulfat. Detta salt faller, som kändt är, vid
en hel del olika kemiska fabriker och kan erhållas till mycket lågt
inköpspris. Natronsulfatet tillsättes luten strax efter sedan den lämnat
sulfitkokaren, i mängd varierande alltefter lutens kalkhalt, vanligen har jag
användt från 11/2 till 2 %. Omsättningen sker därvid nästan
ögonblickligen. Kalken faller som gips och är uti ligninkomplexet utbytt med
natron, d. v. s. jag erhåller ett lignosulfinsyradt natronsalt i stället för
kalksaltet. Fördelen häraf inses lätt. Efter ligninsubstansens utfällning
kan natronsaltet som varande vattenlösligt borttvättas. Härigenom fås
en slutprodukt af mycket låg askhalt och ökas därigenom produktens
bränsle värde.
Gången af processen i sin helhet är följande:
Den från sulfitkokaren varma luten fälles med surt natronsulfat,
gipsen, som därvid faller, får afsätta sig, den klara lösningen
afdekante-ras och införes uti autoklaven. För att tillvarataga gipsen centrifugeras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
