Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den ammoniakaliska lösningen pröfvas sedan på silfver som vanligt
genom surgörning med salpetersyra

Enligt denna metod kan som experiment ådagalagt silfver fullt
tydligt påvisas vid ett atomförhållande Ag:Hg = 1:300, och att döma af
utslagets tydlighet torde gränsen därmed ingalunda vara nådd, under det
den gamla når sin limes redan omkring Ag:Hg = 1:10. I allmänhet
torde metoden kunna sägas äga full skärpa med de inskränkningar, som
betingas af:

1) Klorsilfvers löslighet vid närvaro af klorider eller rättare klorjoner
genom uppkomsten af komplexa jonen AgCl₂. Och i lösningen torde
efter hypoklorittillsättningen restera icke så litet NaCl, enär reaktionen
vid salpetersyrans inverkan på den ekvimolekylära blandningen af NaOCl
och NaCl förlöper icke endast efter formeln NaOCl + NaCl + 2HNO₃ =
2NaN0₃ + H₂O + 2Cl, utan äfven: NaOCl + HNO₃ = NaNO₃ + HOCl.
Däremot torde någon lösande inverkan af den bildade kvicksilfverkloriden
i analogi med klorsilfvers löslighet i kvicksilfvernitrat vara utesluten,
enär denna, såsom framgår af undersökningar af H. Morse (Z. physik.
Ch. 41, 709) och Buttle och Hewitt (Journ. Chem. Soc. 93, 1405), just
beror på bildande af HgCl¹ och HgCl₂. Kvicksilfverkloridens ringa
dissociation bör i detta fall vara en fördel.

2) Klorsilfrets löslighet i ammonium nitrat, som har till följd, att man
ej kan fullständigt utfälla klorsilfver ur en ammoniakalisk lösning
genom surgörning med salpetersyra.

Fördelningslagen och dess tillämpningar.

Af Filip Lundelius.

Fördelningslagen i sin allmännaste form lyder sålunda: Vid en
bestämd temperatur finnes för hvarje molekylslag ett bestämdt
fördelningsförhållande mellan två faser af ett system. Detta fördelningsförhållande
är oberoende af närvaron af andra molekyler, och för detsamma är det
likgiltigt, om dessa befinna sig i omsättning med de förstnämnda
molekylslagen eller ej.

Till denna lag har man endast så småningom extrapolerat sig fram
på så sätt, att man påvisat, att ju närmare de verkliga förhållandena
äro de ideella — i detta fall de båda fasernas olöslighet i hvarandra —
desto bättre stämma de experimentella erfarenheterna med densamma.

Det är lätt att inse, att fördelningsförhållandet betingas af ämnets
löslighet i de båda lösningsmedlen. Ty om man har två lösningsmedel, som
äro mättade med samma ämne, så skulle dessa vara i jämvikt, om de
bringades i beröring — förutsatt att lösningsmedlen äro olösliga i
hvarandra.

Då vidare fördelningsförhållandet är oberoende af koncentrationen, så
måste det för de mättade lösningarna funna förhållandet mellan

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svkemtid/1913/0101.html

		Svensk kemisk tidskrift / Tjugufemte årgången. 1913 / 97 (1889-1919) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|