Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Betecknas totalmängden iodkalium med a. så finnes a— - – - eller
m
–––- –––- fritt jodkalium. Ty den med jod förenade jodkalium mäng-
den är : ––––––- om man i lösningen har en jämvikt af formen: (KJ . mJ2)
T^ KJ + m J2. — Enligt massverkans lag har man: [KJ] [J2]m =k [K J . m J2]
Efter insättning af förutnämnda värden på koncentrationerna, får ekva-
Cfflrj, _ ^ -4- x) (l _ x)
tionen utseendet: — — xm — k –––– * Antages m = l, d. v. s.
m m
adderar hvarje jodkaliummolekyl en jodmolekyl så blir dissociationskon-
_
stanten: k = –– - — - – ; x, den fria jodmängden, beräknas enligt
för-JL — x
delningslagen genom skakning af lösningar med olika koncentration med
kolsvafla. Insattes det så funna värdet jämte värdet på a i ofvanstående
ekvation, så blir i själfva verket k konstant: ett bevis för att i lösningen
föreningen KJ3 föreligger — naturligtvis i dissociationsjämvikt med sina
primärbeståndsdelar.
Strömholm har likaledes användt sig af fördelningslagen för att
bestämma, i hvilken form joden förekommer i sina lösningar, hvilket är
en gammal tvistefråga. Han använder sig af fördelningslagen i den förrn
Ostwald uttalat den: »Fördelningskoefficienten är förhållandet mellan det
lösta ämnets löslighet i de båda medierna. » Metoden beror därpå, att
joden ur olika fasta faser (J och (CH3)4 NJ9) öfvergår i lösningsmedlet
under bildning af olika koncentrerade jodlösningar. Den lösning, som
koncentrerats med jod öfver (CH3)4 NJ9 såsom bottenkropp, innehåller
mindre jod än den, som koncentrerats öfver fri jod. (CH3)4 NJ9 är
nämligen en additionsförening af jod, som, då den skakas med organiska
lösningsmedel, själf förblir i det närmaste olöst, medan däremot en del löst
bunden jod Öfvergår i lösningen. Man bestämmer jodkoncentrationen i
båda fallen. Sedan blandar man det ifrågavarande lösningsmedlet med
en ringa mängd af det ämne, hvars förhållande till joden man vill
undersöka, och koncentrerar ett par portioner af denna lösning öfver samma
bottenkroppar som förut. Om nu ändringar i molekylarvikten kunna
anses såsom uteslutna, och om eventuella löslighetsförändringar genom
tillsatsen blott bero på rent fysikaliska förändringar i mediet, så måste
koncentrationen öfver jod och öfver (CH3)4 NJ9 förändra sig
proportionellt enligt fördelningslagen. Antag t. ex., att lösningsmedlet i ena fallet
är ren eter, som blifvit mättad med jod, dels öfver fri jod (konc. G±)
och dels öfver (CH3)4 NJ9 (konc. ej, i andra fallet eter, försatt med något
vatten och likaledes mättad öfver dessa båda bottenkroppar (konc. C2
och c2 resp.). Fördelningskoefficienten för systemet — — - - skall
då vara å ena sidan = -2; och å den andra = — ; dessa båda f örhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
