Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Tabell 2. Supepfosfatindustrien.
År
Antal fabr.
Antal arb.
Tillv.-värde i 1000 kr.
Tillverkn. ton
Tillv.-pris pr 100 kg.
Import ton
Export ton
För-brukn. ton
:r "" M
< \p X 2 ONT!
# g
? s, ^
kr.
! 1896—00
4
485
3181
56986
5,58
24800
574
81213
1,0
1901—05
5
604
-5366
98154
5,47
20317
58
118413
0,0
1906-10
6
744
8401
146 220
5,80
3082
21058
128 244
14,4
1911
—
—
—
184 833
5,64
2674
61187
128 486
32,7
1912
—
—
—
c:a 200000
—
9815
57807
152 008
28,9
gift föga mer än hälften af deras tillverkning kan afsättas inom landet»
är oriktig, såsom nyssnämnda siffror visa. Inom landet har
förbrukningen stadigt ökats till mera än det dubbla sedan 1896. Industrien
har således väl motsvarat de förpliktelser, som den erhållna tullen
medförde.
Motionärerna säga att superfosfatindustrien förlorar »betydliga
summor» på exporten af sin vara. Tab. l & 2 visa att också detta är
oriktigt. Exportpriset har, sedan utförseln började år 1907 att antaga några
dimensioner, varit i medeltal kr. 6.60 pr 100 kg. således 80 öre pr 100
kg. högre än tillverkningspriset för åren 1906—10. Någon »dumping»
har således icke förekommit. Om exportpriset varit billigare än det
inhemska, så är detta i enlighet med den vanliga regeln, att en vara
säljes billigare för export än hemma. Skulle alla fabrikationer, där
export förekommer till lägre pris än det inhemska, anses skadliga, komme
detta att gälla för så godt som hela vår exportindustri. Landtbrukare
sälja sitt smör billigare till England än i Sverige, hvarför taga de då
ej bort smörtullen?
Staten har intet gagn af superfosfattullen, säga motionärerna.
Härmed vilja de väl säga att den icke har nationalekonomisk betydelse.
Tab. 6 visar tvärtom att superfosfatexporten jämte de biprodukter, som
erhållas från den importerade svafvelkisen, icke allenast betala denna,
utan hela importen af råfosfat, hvarjämte ett öfverskott uppstår af c:a
230,000 kronor. Denna industri betalar således sig själf i förhållande till
utlandet, tack vare just exporten, utan att superfosfatet är dyrare hos oss
än i Danmark, där som sagdt ingen tull finnes.
Superfosfattullens förhållande till jordbruket synes af tabell 3.
Skördens värde, sedan tullen trädde i kraft, har stigit från 588 till 810 mill.
kr. Vi antaga att denna tull verkar med hela sitt belopp, 2.50 kr.
pr ton, och den fördyrar då hela skörden med i rundt tal 300,000
kr. pr år, hvilken fördyrning för perioderna 1901—05, 1906—10 samt
för 1911 varit resp. 0.050, 0.043 och 0.037 % af skördens värde,
således en obetydlighet, därtill med fallande tendens, medan
spannmålstullarne däremot, som i likhet med antagandet om superfosfattullen få
anses också verka med hela sitt belopp, fördyra säden med 48 mill. kr.
= 28 % af den tullpliktiga sädens värde pr år och med 6 % af hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
