Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Tabell 8. Garfverier.
Medeltal för åren
Antal
Arbetare
Tillverkning i 1 000 kr.
Tillverkning pr arbetare Kronor
1861—65........................ 658 1897 4554 2400
1866—70........................ 656 1566 4404 2810
1871—75,....................... 679 1896 7241 3820
1876-80........................ 666 | 1787 5676 3170
1881—85........................ 658 1685 5185 3080
1886—90...................... 618 1666 5139 3080
1891—95........................ 578 1810 5908 3260
1896-00........................ 561 2401 9681 4030
1901—05....................... 456 2332 15355 6580
1906-10........................ 276 2034 23291 11450
1910............................. 243 2084 28878 13850
1911..............................| 226 1915 27959 14569
hafva varit fullt betingande af råvarans läge på världsmarknaden», säger
utskottet. Vidare omnämnes att läderindustrien, som numera öfvergått
till storindustri, »på ett förtjänstfullt sätt infört moderna arbetsmaskiner
och tillverkningsmetoder på samma gång den eftersträfvat att förbättra
sina fabrikat», hvilket »också krönts med framgång», så att den vuxit
sig stark. Man skulle nu trott att utskottet på grund af hvad det
anfört afstyrker motionen, men så är icke fallet, konsekvensen enligt
utskottets logik blir att tullen skall nedsättas, alltså samma resonemang
som angående superfosfattullen. Företagsamhet, skicklighet och
framgång i arbetet skola straffas.
Tabellerna 8—10 visa garfveriindustriens utveckling. Antalet arbetare
har ökats obetydligt, men tillverkningen pr arbetare har sedan 1861
stigit från 2,400 till 14,569 kronor pr år, d. v. s. 6-dubblats, hvilket
motionären finner vara förkastligt. Tillverkningsvärdet har mera än
6-dubblats och den mycket stora importen af bottenläder har sjunkit
till en niondedel af hvad den var före år 1896, hvaremot exporten visar
tendens till stegring. Tillverkningen af andra beredda hudar och skinn
har också sedan år 1871 ökats sjufaldigt, men importen är fortfarande
stor, era 10.5 mill. kr, pr år. Skulle någon ändring i lädertullen göras,
tyckes sunda förnuftet kräfva att den å dessa varor borde ökas, så att
äfven den inhemska tillverkningen däraf kunnat fylla behofvet.
Sorn vi se af tab, 10 täcker nu värdet af in- och utförda råa hudar
hvarandra.
Utskottet föreslår att tullen skall sänkas, trots hvad de själft utredt,
och i trots af hvad som därjämte påvisats i en för öfrigt klent
motiverad reservation af den skyddsvänliga minoriteten i utskottet, nämligen
att fara för import föreligger, orn tullen sänkes, och i trots af att
läderimportörer och läderarbetare motsätta sig tullnedsättningen, som enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
