- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugufemte årgången. 1913 /
146

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

Produktionen torde emellertid kunna antagas blifva god. Jag har
också ett annat likadant filter som det nu förevisade, men med finare
porer. Per minut genomsläpper det 45 c. c. rent vatten, om det ständigt
hålles fylldt, således betydligt mindre än det nu förevisade, gröfre filtret.

Dessa små filtra tjäna endast för laboratorieändamål, men större
tillverkas också. Det största har de dimensioner, som fig. 2 visar. Dess
filtreringsyta blir då c:a 61, i dem2 och invändiga volym c:a 29 liter.
Nu är filtreringsförmågan antagligen direkt proportionell med produkten
af filteryta och tryckhöjd, då filtrerna ständigt hållas fyllda.l Härför
måste dock göras en liten reduktion för den större friktionen i det
tjockare filtergodset, en faktor, som dock icke afsevärdt torde inverka
vid föreliggande dimensioner, hvarför approximativt kan antagas, att den
anförda proportionen gäller. I så fall skulle det stora gröfre filtret gifva
c:a 52 liter pr minut och det finare c:a 1,9 liter, i bägge fallen således
ganska betydligt. Man kan naturligtvis ställa upp ett batteri sådana
filtra på sådant sätt, att de blifva lätta att tömma från vid filtreringen
kvarblifvande slam, t. ex. medelst något vridbart stativ. Slammet bör
spolas ur cylindrarne. Filtergodset fylles då icke med slam och sätter
således icke igen sig. Klart är att härvidlag amorfa fällningar måste
förefinnas, gelatinösa gå icke i detta filtrum, lika litet som uti andra
inom industrien brukade fi l treringsinrättningar.

Priset å de små apparaterna är 6 Mark och för de stora 48 Mark pr
styck, ab fabrik, exklusive emballage. Tillverkaren är Wilh. Schuler,
Isny (Wurtemberg). I Tyskland, England och andra industriländer
användas sådana filter, äfven i Danmark förekomma sådana, i Sverige
däremot har jag icke sett några.

Jämförelse mellan saltsyrelösligt kali i fonolit,
fält-spats-elektrokali, leptit och leptit-elektrokali.

Af Sten Tydén.

Under de senaste årtiondena hafva talrika försök gjorts att medelst
förmälning af kalihaltiga bergarter eller fältspater åstadkomma ett ämne,
som kunde ersätta de tyska kalisalterna. Ett af de många ämnen, som
i detta syfte förts i marknaden, är som bekant fonolitmjölet, hvilket är
framställdt af den i vulkantrakter förekommande yngre eruptiva
bergarten fonolit, en af de viktigaste bergsprodukter från tertiärtiden. Uti
denna bergart ingå afsevärda mängder af kalihaltiga, i syror ganska
lösliga mineral såsom nefelin och leucit. Jämte dessa förekomma sanidin,
augit och hornblände m. fi., hvilka väl äfven i likhet med de
förutnämnda understundom omvandlas till syrelösliga zeoliter. Det ligger
därför nära förhanden att söka använda dessa bildningar i
finpulveri-seradt tillstånd för att på ett billigt sätt förse växterna med det för
dem nödvändiga näringsämnet.

Talrika försök hafva äfven utförts med fonolitgödsling, och man kan

1 För andra vätskor hafva äfven eg. vikt och viskositet inflytande på
filtreringens hastighet, äfvensom temperaturen, hvaraf viskositeten ofta är beroende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1913/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free