Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Institutet för experimentell terapi behandlat samma tema. »Resymera
vi, skrifver denne forskare, alla fakta beträffande organernas
fermen-tativa funktion, så måste vi säga, att en fullkomlig parallellitet
mellan näringsfosfor och organernas fermentativa energi observeras ....
Utan vidtgående utveckling af organernas fermentativa funktion intet lif,
utan tillräcklig tillförsel af assimilerbar fosfor ingen möjlighet för
enzymernas normala utveckling.»
»Otvifvelaktigt spela enzymerna i hvarje organs lif en enorm roll och
betinga den normala utvecklingen. Parallelliteten mellan näringens halt
af assimilerbar fosfor och organismens fermentativa funktion är så stor,
så konstant, att vår uppmärksamhet måste fästas på detta förhållande.»
Om vi efter detta framtidsperspektiv vilja kasta en återblick på de
resultat, som redan vunnits med afseende på fosfatets inverkan på
biokemiska reaktioner, så komma vi till följande
Resumé.
Jäsningen inträder endast under den förenade samverkan af zymas med
fritt fosfat och en organisk fosforförening (co-enzym). Därvid bildas som
mellanprodukt en kolhydratfosforsyreester (glykofos) med den empiriska
sammansättningen C3H502P04R2. Genom en partiell inaktivering af vissa
jästenzymer kan glykofosen lätt framställas äfven med färsk, lefvande jäst.
Troligen äger vid den med jäsningen besläktade glykolysen inom
djurorganismen en analog fosfatverkan rum.
Glykofosen spjälkas inom högre djurs digestionsorgan och äfven genom
deras isolerade enzymer.
Fosfaternas betydande biokemiska roll beror till stor del på deras
aktiverande verkan på enzymerna.
Litteratur.
1. L. Iwanqff, Travaux de la Soc. des Natur, de St. Petersburg 34; 1905.
2. Härden and Young, Proc. Roy. Soc. 77, B, 405; 1906.
3. L. Iwanoff, Zeitschr. f. physiol. Ghem. 50, 281; 1907.
4. v. Lebedeiv, Biochem. Zeitschr. 20, 114; 1909.
5. Young, Proc. Roy. Soc. 81, 528; 1909. — Biochem. Zeitschr. 32, 177; 1911.
6. Euler u. Födor, Biochem. Zeitschr. 36, 401; 19ll.
7. Euler u. Kullberg, Zeitschr. f. physiol. Ghem. 74, 13; 1911.
8. Neuberg, Lit. Ber. Physiol. Ges. 1910/1911.
9. Härden och Young, Proc. Roy. Soc. 80, 299; 1908.
10. Euler och D. Johansson, Zeitschr. f. physiol. Ghem. 85, 192; 1913.
11. Inouye och Kondo, Zeitschr. f. physiol. Ghem. 54, 481; 1908.
12. Slosse, Arch. Intern, de Physiol. 11, 143; 1911.
13. Ransom, Journ. of Physiol. ’40, 1; 1910.
14. Embden och medarb., Biochem. Zeitschr. 45, 108, 174, 186; 1912.
15. Euler och af Ugglas, Zeitschr. f. physiol. Chem., 70, 279; 1911.
Euler och D. Johansson, Zeitschr. f. physiol. Ghem., 80, 175; 1912.
16. Euler och medarb., Zeitschr. f. physiol. Ghem., 77, 488 och 79, 375; 1912.
17. Roger, C. r. Soc. Biol., 62, 1070; 1907.
18. Bang, Biochem Zeitschr., 32, 417; 1911.
19. Tschernoruzki, Biochem. Zeitschr., 36, 363; 1911.
20. Euler och af Ugglas, Sv. Vet. Akad. Arkiv f. Kemi, 3, N:r 39; 1910.
21. Masslow} Biochem. Zeitschr., 56, 174; 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
