- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1914 /
8

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ersattes oljan med c:a 100 gr. beck, hvarpå upphettades på samma sätt.
Den inre termometern stod nu i medeltal 5° högre än den yttre.
Destillationen kunde ej drifvas längre än till c:a 275°, då massan blef så
seg, att den fyllde hela kolfven, så att försöket måste afbrytas.
Destillatet innehöll endast spår af syra och ingen metylalkohol eller aceton
(eg. vikten af destillatet efter destillation med alkali 1.00015), hvilket synes
vara det bästa bevis för att en långsammare drifning, som medför en
ökad förkoksning af tjäran, icke direkt kan öka utbytet vare sig af
ättiksyra resp. myrsyra, eller af träsprit.

F. Kunna några slutsatser dragas af föreliggande
undersökning för träkolningstekniken?

Med fästadt afseende på kolningsvedens olika och väl ofta ganska
dåliga beskaffenhet och förhanden värön af barken, hvartill här ej är
tagen någon hänsyn, kunna naturligtvis de i denna afhandling angifna
utbytena särskildt af ättiksyra och metylalkohol, de åtminstone hvad
björk beträffar viktigaste biprodukterna, aldrig fullt nås. Då båda dessa
ämnen ha visat sig som konstanter hvilka äro oberoende af olika stora
ugnar och olika drifning, så skulle man visserligen, under förutsättning
att man för ett visst slag af ved kände utbytena, kunna från vedens
mängd beräkna sig till utbytet och tvärtom. Då det emellertid nästan
gränsar till det omöjliga både att bestämma mängden destillerad torr ved
och noggrant bestämma utbytena under de i praktiken rådande
förhållanden, så torde ej därmed vara mycket vunnet. Å andra sidan kan
man dock med ledning af i denna afhandling vunna resultat bestämma
huru långt det senare stadiet i torrdestillationsprocessen har hunnit, och
det är endast detta, som det finnes någon möjlighet att påverka.
Förhållandet mellan konstanten ättiksyra och variabeln myrsyra (tab. X)
måste nämligen gifva en trogen bild af medelkolningshastigheten.

Tabell X.

Förhållandet mellan mängderna ättiksyra och myrsyra vid torrdestillation af
björkved under olika förhållanden.

! "’ ’ " ’ "— ~ " ....."" "l "| |

I Kolningshastighet | Ättiksyra Myrsyra j

I

Katodljusvakuum ................................................i 100 | 34

I 5 veck. Hg-vakuum .............................................| 100 I 31.2 I

! 3 tim. kolningstid................................................j 100 10.9 |

18» »...............................................| 100 9.o

I 16 »...............................................| 100 I 8.4 I

1.14 dygn »................................................I 100 |. 5.1 I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1914/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free