Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
12:o) Det vid torrdestillationen frigjorda värmet är negativt vid
destillation i vakuum (— 1.0 % af vedens förbränningsvärme) men positivt
vid destillation under vanligt tryck (+2.0 % vid 8 timmars kolning,
3.5 % vid 14 dagars kolning, allt i procent af vedens
förbränningsvärme). Det i de »teoretiska kolningsförsöken» beräknade frigjorda värmet
är för högt.
13:o) Förhållandet mellan träsyrans ättiksyrehalt (= 100) och
myr-syrehalt (här benämndt myrsyretalet) är karaktäristiskt för kolningens
förlopp. Vakuumkolningens myrsyretal för björkved är 32, vid
destillation under vanligt tryck och stor hastighet 11, vid mycket låg hastighet 5.
Myrsyretalet är sålunda ett mått på kolningens hastighet och därmed
ock på beckmängden i syran, kolutbytet och kolens beskaffenhet.
Sjunker det under 5, har stark öfverhettning af reaktionsprodukterna skett.
14:o) Med kolningshastighet förstås den tid som åtgår att så
likformigt som möjligt höja temperaturen hos en bestämd mängd ved från
250° till 400°.
Rationell vattenradioaktivering.
Af Jolin Landin*
Radioaktivering af vatten på konstgjord väg daterar sig från år 1904,
då sådan först utfördes å Kemiskt tekniska byrån i Stockholm med svenskt
patent från d. 20 januari 1905. Härvid placerades radium sulfathaltig
aktiveringssubstans, innesluten i cylindrar af poröst material, uti det vatten,
som skulle upptaga emanation från radiumsubstansen.
Aktiveringselement baserade på denna princip (med »olösligt» radiumsalt) funno
småningom rätt stor användning, särskildt för drickskurer i hemmen, hvarvid
en af förf. uppfunnen apparat i enlighet med svenska patentet n:o 34339
visade sig ändamålsenlig
Ur teknisk synpunkt kunde mot radiumsulfat såsom aktiveringssubstans
emellertid den anmärkningen göras, att det med sådan hårdnackenhet
kvarhåller (»ockluderar») emanationen, att endast några få procent utlösas
och komma vattnet tillgodo, medan allra största delen alstrad emanation
stannar inom sulfatet själft och där till ingen nytta sönderfaller. Hur
svårt det är för radiumemanationen att bortgå ur sulfatet, har
experimentellt visats af m:me Curie, som fann, att, äfven om ett prof radiumsulfat
skakades med vatten en hel dag, så var dock aktiviteten efteråt nästan
densamma som hos ett motsvarande, i fria luften liggande prof, ja, t. o. m.
en temperatur af 1,200° förmår icke utdrifva hela emanationshalten ur
sulfatet (Curie, Die Radioaktivität, Band I, sid. 296).
Den låga utbytesgraden var ej af så stor ekonomisk vikt, då, såsom fallet
var i början, en normal dagsdosering vid drickskurer ej var högre än 10,000
voltenheter enligt Engler & Sieveking eller ca 125 Macheenheter. Men
i den mån erfarenheten vidgats, hafva fordringarna stigit, och 1,000
Macheenheter (= c:a 80,000 af de nyssnämnda voltenheterna) äro nu en
mycket vanlig dagsdosering. Önskvärdheten af ett bättre tillgodogörande
af radiummaterialet gör sig då mera gällande. I utlandet och därifrån
* Referat af föredrag i Kemistsamfundet d. 27/n 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
