Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
rörande kulturer af nitrifikationsbakterier i lösningar och en hel del nyare
arbeten, bl. a. af A. Koch i Göttingen och hans lärjungar v. Bazar ewski
och Göternan, samt vidare af Wimmer, Milntz och Lainé, KarpinsJci och
NiTclewshi, Stevens och Withers, Heinitz m. fl., hafva bemödat sig om
att visa, att dessa Winogradskis grundläggande teorier ej kunna direkt
tillämpas i praktiken, då det, enligt samtliga de nämnda forskarnes
försök, tvärtom visat sig att många organiska ämnen icke blott ej inverka
hindrande på nitrifikationen, utan i många fall tvärtom verka gynnsamt,
när nitrifikationen fått försiggå i jorden, v. Bazar ewski och Goleman
funno sålunda att dextros i mängder af upp till 1 % af jorden snarare
stegrade än hämmade nitrifikationen. Milntz och Ljainé åter funno att
nitrifikationen hade ett mycket kraftigt förlopp i mossjord, som ju
innehåller stora mängder af organiska ämnen. Särskildt äro många forskare
öfverens om att humusämnen hafva ett mycket gynnsamt inflytande. Vissa
kväfvehaltiga organiska ämnen såsom pep ton, urinämne m. fi., visade
sig däremot alltid inverka hämmande.
Denna egendomliga motsägelse mellan Winogradskis och de
ofvannämnda forskarnes åsikter rörande de organiska ämnenas inverkan på
nitrifikationen föreföll mig väl vard att närmare uppmärksammas, och
under åren 1910—1913 utfördes vid Centralanstaltens bakteriologiska
afdelning en serie försök, afsedda att i någon mån söka bringa klarhet i
detta spörsmål. De härvid erhållna resultaten, för hvilka helt nyligeu
redogjorts i Centralanstaltens meddelanden n:r 83, hafva ganska
otvetydigt utvisat, att man, när man talar om organiska ämnens inverkan på
nitrifikationen, måste skarpt skilja mellan olika slag af organiska ämnen,
nämligen framför allt mellan lättare och svårare sönderdelbara sådana.
De svårlösliga organiska ämnen, som äro tillfinnandes i kreatursgödsel,
i humus o. s. v., äro af mycket ringa, eller ingen inverkan på
salpeterbildningen i jorden, medan lättlösliga och lätt sönderdelbara organiska
ämnen, såsom pepton, urinämne, olika sockerarter m. fi. alltid inverka
kraftigt hämmande på denna process. I själfva verket hafva mina
försök utvisat, att vid närvaro af t. ex. pepton, som ju står ägghviteämnena
nära, och vid hvars användning alltså de organiska, kväfvehaltiga
ämnenas specifika verkan bör snabbast och tydligast komma till uttryck,
någon nitrifikation absolut ej kommer i gång i jorden, förr än de vid
de komplexa polypeptidernas (peptonets) spaltning uppkomna
aminosyrorna och andra kväfvehaltiga sönderdelningsprodukter blifvit
fullständigt sönderdelade till det sista trappsteget — ammoniak.
Taga vi åter en svårlöslig organisk substans, t. ex. stallgödsel, så finna
vi att äfven vid närvaro af stora mängder häraf, större än som kunna
tänkas förekomma i praktiken, någon hämmande inverkan på
salpeterbildningen ej kan spåras, säkerligen beroende på att gödselns kväfve här
befinner sig i en för mikroorganismerna svårtillgänglig form. Att små
mängder lättlösliga kolhydrat, såsom dextros i upp till 0,5 % ibland
visat sig utöfva en gynnsam inverkan, kan förklaras såsom en retverkan;
vid större tillsatser inträder ofelbart en hämning, som enligt hvad mina
försök utvisa, ej upphör förrän kolhydratet i fråga nedbrutits till sina
rent mineraliska byggnadsstenar, kolsyra och vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
