Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Att humus återigen visat sig hafva ett direkt gynnsamt inflytande på
salpeterbildningen, kan lättast förklaras därigenom, att humus utöfvar en
rent katalytisk inverkan på bakteriologiska processer i jorden i allmänhet.
Sålunda är det en känd sak, först påvisad af Krzemieniewslci, att
Azoto-bacters kväfvebindande förmåga väsentligt stegras i närvaro af
humusämnen. Remy och Rösing ha velat förklara detta såsom en katalytisk
inverkan af det i humusämnena ingående järnet, och ej af humusämnena
i och för sig.
A. Koch har framlagt nya bevis för det redan förut kända
förhållandet, att man i hög grad kan förbättra jordens nitrifikationsförmåga genom
luftning och kalkning.
Särskildt vid nitrifikationen af ammoniumsulfat är kalken af stor
betydelse, såsom äfven af mig f. n. igångsatta försök utvisat. Detta beror
på att ammoniumsulfatet är ett fysiologiskt surt salt. I sura jordar
nitrifieras därför ej ammoniumsulfat ordentligt förr än kalk tillsättes,
såsom Temple funnit. Detta manar oss att alltid undersöka jordens
reaktion och dess kalkbehof, en undersökning, hvars betydelse särskildt
framhållits af H. R. Christensen i Danmark och af professor M. Weibull i
vårt land. Vi skola sedermera återkomma till dessa sistnämnda
undersökningar.
Svårare att exakt förklara är det förhållandet, att odling af baljväxter
otvifvelaktigt höjer jordens salpeter bildande förmåga.
Sålunda funno Lyon och Bizzell att nitrifikationen var betydligt
kraftigare i luzernjord än i timotejjord och Rhodin fann vid de fältförsök,
som i år i likhet med föregående år anställts i skilda delar af landet
med vid Centralanstaltens bakteriologiska afdelning framställda
bakteriekulturer för luzern och lupin, att på ett fält, som under fjolåret
användes för ett dylikt försök med luzern, men i år bar korn, detta senare
sädesslag växte betydligt kraftigare på fjolårets gamla ympade luzernrutor
än på de oympade. De gamla försöksrutornas begränsning framträdde
tydligt genom kornets olika utseende.
Hvad salpetersönderdelningen, eller denitrifiJcationen i åkerjorden
beträffar, så har man ej under de senare åren att anteckna några
iögonenfallande nya rön eller uppslag, medan däremot de förut kända åsikterna
rörande denna sönderdelningsprocess vunnit ökad bekräftelse. Så hafva
A. Koch och Pettit visat, att en för hög vattenhalt i jorden inverkar
befordrande på denitrin*kationen genom utestängande af det för de
salpeterbildande bakteriernas oxidationsarbete nödvändiga syret. De förut
omnämnda, af mig utförda undersökningarna rörande organiska ämnens
inverkan på nitrifikationen och denitrifikationen hafva ytterligare konstaterat
det gynnsamma inflytande, som halm och gödsel, i synnerhet färsk sådan,
utöfva på de salpetersönderdelande bakteriernas verksamhet.
Den för åkerjordens bördighet så ytterst viktiga assimilationen af
luftens fria kväfve har gifvetvis varit föremål för talrika forskningar under
de senare åren.
Hvad först beträffar den assimilation af atmosfärens fria kväfve, som
försiggår i baljväxternas rotknölar genom de olika underarterna af Råe.
radicicola, så har under den senare tiden framkommit talrika arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
