Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
med den raffinerade naturprodukten ej voro tillräckligt organiserade.
Här ingrep nu en man, öfverste North, kallad salpeterkungen som
såsom ångpannearbetare begaf sig till Chile 1871 och där småningom
grundade den jätteorganisation af salpeterreningsverk, som öppnade väg
till alla länders åkrar för salpeterns befruktande flöde.
Härpå följde nu upptäckten och utnyttjandet af mineralfosfater och
thomasslagg, organisationen af handeln med ammoniumsulfat,
framställningen af kalkkväfve, luftsalpeter och syntetisk ammoniak, allt väldiga
framsteg som dock gjorde mindre dramatisk effekt än de förut
omnämnda, emedan de senare äro följden af afsiktligt tekniskt arbete på
grundvalen af allmänt erkända agrikulturkemiska läror.
Emellertid anse nationalekonomerna, att de gamla källorna för
folknäringen i längden ej räcka till, utan att mänskligheten har att vänta
sig värre saker än blott tillfälliga dyrtider. Helt nyligen har Ballod
beräknat, att jorden på grund af skördarnas storlek skulle kunna gifva
näring åt 21/3 milliarder människor och att detta antal lätt skulle kunna
uppnås på en mansålder. Nästan hvarje land kan råka ut för ett nödläge,
om under ett krig dess lifsmedelsimport afskäres. Delvis till samma
resultat komma fysiologer och läkare genom beräkning af de olika
näringsämnenas kalorital,
100 gram bästa komjölk lämna................... 67,1 kal.
» » mager skinka » .................. 141,0 »
» » hvetebröd » .................. 287,0 »
» » smör » .................. 811,0 » o. s. v.
Med tillhjälp af dessa och andra tal har man, såsom ett mått på
hvad människan behöfver till sitt uppehälle, uppställt begreppet
»underhållskost» eller den i kalorier uttryckta föda, som måste intagas per
kilogram kroppsvikt och dag för att tillföra kroppen det behöfliga
kaloritalet, växlande med det arbete, som fordras. Vid rumshvila är detta
32 a 35 kalorier, vid lättare arbete 35 a 40, vid tyngre 40 å 45 och
vid mycket ansträngande arbete 45 ända till 60. Ett försök att med
ledning af dessa tal få en föreställning om kosten i arbetarhem,
folkkök, fängelser, kaserner, stöter naturligtvis på stora svårigheter, men i
många fall får man dock ett i tal uttryckbart begrepp, »undernäring»
(i Sverige torde det omåttliga bruket af kaffe ofta nog vara orsaken
därtill). Sedan den fysiologiska forskningen sålunda i vissa fall
fastställt en kaloribrist, uppstår den frågan: hvarifrån får man de felande
kalorierna? och här griper den kemiska industrien åter in.
Som vi förut sett, uppställde på sin tid Liebig den frågan: huru kan
man ersätta växternas brist på näringsämnen? men i dag frågas: huru
skall man fylla människans brist på lifsmedel? och det är Liebig, som
varit föregångsmannen äfven här, nämligen genom sitt köttextrakt, som
han först framställde 1850 i hofapoteket i München. Verkan af
köttextraktet studerades sedan af Kemmerich, Pflügers lärjunge, som fann,
att det var ett utmärkt ret- och kryddmedel men blott i ringa mån ett
näringsmedel. Sedan han blifvit anställd som professor i Montevideo
fick han tillfälle att i stor skala enligt Koch’s metod, upphettning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
