Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
som alltså utgöra den nationalekonomiska förlusten på den svenska
spritindustrien, om man antager att spriten icke äger något näringsvärde.
Värdet af dranken är då icke afräknad, så att de nämnda 4 mill. kr.
äro ett maximum. Men dessa c:a 4 milj. kronor stanna dock inom
landet, de exporteras icke. Skörden 1911 af samma produkter, som
användas för brännvinsberedning, hade ett värde af 396 mill. kr., således
förbrukades till brännvin icke mera än 1 % af motsvarande skörd.
Genom dåliga bärgningsmetoder, som kunde afhjälpas om intresse därför
funnes, ha under de sista två åren förlorats c:a 80 mill. kr. pr år,
således 20 gånger så mycket som till brännvinsbränning. Därtill förlora
vi för nöjet att få exportera smör 16—18 mill. kr. pr år. Låt oss
därföre icke tala om någon nationalekonomisk förlust på sprittillverkning,
helst som därtill användes till någon del sådana jordbruksprodukter, som
blifvit mindervärdiga af en eller annan anledning. I vissa trakter af
riket är jordbruket därtill beroende af brännerirörelsen. Den
nationalekonomiska förlusten genom kaffeimporten låtsar nykterismen icke om,
den kostar 10 gånger så mycket om året och hvarje öre därför går till
utlandet.
Af egentlig spirituösa infördes år 1911 för 3,2 mill. kr. och af vin,
likör och maltdrycker samma år för 4,75 mill. kr., däribland champagne,
som framhålles såsom den vätska, hvari »kapitalisterna» simma, för c:a
1,5 mill. kr., däri äfven inräknadt den som »proletärerna» af begge
könen dricka. Således in alles för icke fullt 8 mill. kr., hvarför betalades
i tull ej mindre än 5,2 mill. kr. eller 65 % af värdet mot för kaffet
som förut sagts 10 % af värdet.
Tillverkningsåret 1911—1912 var materialpriset för porter 18 öre, för
lageröl 7,4 öre, för pilseneröl 8,o öre och för lager- och pilsenerdricka
5,6 öre pr liter, medan de nu i hemmen kosta resp. 33, 39 och 30 öre
pr liter. Med dessa pris blifva utgifterna till materiel för dessa sorter,
som väl räknas till »rusdryckerna» — vanligt svagdricka har jag icke
räknat dit — 8,6 milj. kronor pr år, en summa som nu årligen minskas.
Således: brännvin, hemmatillverkadt och importeradt, andra
spritdrycker, vin och öl förtärdes år 1911 för icke fullt 21 mill. kr. i
materialkostnad, men kaffe för det dubbla, frånsedt tull och acciser, hvilka
liksom arbetslönerna icke utgöra någon nationalekonomisk förlust, utan
komma samhället till godo. För samma år gingo tillverkningsskatt för
brännvin, tullinkomst för spritdrycker och vin, punschskatt,
försäljningsafgift och maltskatt till 52,9 milj. kronor, summa 73,9 mill. kr.,
kaffeimporten jämte tullen därför gick samtidigt till 40—45 mill. kr.,
summa c:a 145 mill. kr., arbetslöner oräknade; och tobak förbrukades
för 27 mill. kr., däraf snus för 8 mill. kr. Försvaret kostar oss c:a 85
mill. kr., hvaraf den öfvervägande delen stannar inom landet. Det
senare ha vi ej råd att öka ut och göra effektivt, men vi ha råd att för
kompletta onyttigheter, som till stor del äro svåra skadligheter, gifva
ut c:a 60 mill. kronor mera. Tankegången behöfver icke fullföljas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
