Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
tobak och sprit, borde alltså vara klar: Hög skatt äfven på de begge
förstnämnda, liksom en sådan redan är genomförd på alkohol. Hvad tobak
beträffar borde i första rummet cigarretter och snus högt beskattas, och
man kan måhända vänta att så skall ske. Däremot torde ingen
förhoppning finnas att kaffet skall åsattas någon högre tull än den
närvarande, snarare då att denna skall afskaffas.
Ett spritförbud skulle jag för min del gå med på, om det kunde göras
effektivt. På möjligheten däraf har man emellertid rätt att tvifla. Nu
för tiden är det alltför lätt att tillverka sprit i hemmen af
sockerlösningar och af hög halt direkt, 13 — 14 %, för att någon möjlighet för ett
spritförbud skulle kunna uppehållas. Att af denna direkt utjästa
vätska tillverka högprocentig sprit är också enkelt. Och hur vill man
ställa med jästtillverkning? Skall den också förbjudas? Och
sulfitsprittillverkning? Och hur vill man hindra förtäring at denaturerad sprit
eller dennas rening till dryck? Hela förslaget om spritförbud är
dimmigt. Man ödslar tid och arbete på en utopi, men låter realiteter,
hvaraf hela vår framtid bero, ligga orörda.
Första villkoret för ett spritförbud -^ ty det är ett offer som bör
kompenseras — borde vara att ifrarne härför ginge i spetsen för
offervillighet å sin sida medelst hög tull å sitt eget speciella njutningsmedel, kaffet,
som de icke kunna förneka vara för land och folk ruinerande, både hvad
hälsa och ekonomi beträffar. Tills detta sker är det svårt att betrakta
förbudssträfvandet som en yttring af sundt förnuft och moralisk
ansvarskänsla.
Sackarinfrågan fortfarande olöst
af W. Nauckhoff.
Under senare åren har sackarinfrågan flera gånger varit före, äfven
här i Kemistsamfundet [jmfr Sv. Kern. Tidskrift XX[, 151 (1909) och
XXII, 53 (1910)], men någon Iag, som reglerar handeln med sackarin
och liknande artificiella sötmedel har ännu icke kommit till stånd,
ehuru försök att åstadkomma en sådan ingalunda saknats.
I medlet af 1880-talet synes sackarinet och dess starka sötma först
hafva blifvit kända. Hos oss började man uppmärksamma importen
däraf år 1898, men då det härvid betraktades som apoteksvara och
sammanfördes med en mängd andra ämnen i denna tullrubrik, hemställde
Landtmannaförbundets styrelse i juni 1898, att det importerade sackarinet
måtte i tullen särskildt redovisas, hvilket ock bifölls, och har man därför
ända från 1 juli 1898 uppgift på värdet af den importerade mängden.
Till ytterligare utredning af frågan om sackarinets användning lät
Landt-mannaförbundet hos de kemiska stationerna undersöka olika drycker och
matvaror på sackarin, hvaraf framgick, att af 284 undersökta prof 138
eller 48 % höllo sackarin, af 24 ölprof var blott 1 sackarinhaltigt, medan
af 65 svagdricksprof 30 höllo sackarin, af 149 läskedrycksprof höllo 103
sackarin. Äfven i bakverk förekom sådant. Hvad den importerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
