Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
pannorna. Det förtjänar äfven anmärkas, att, ehuru majsbrännvin
drager en tilläggsskatt af 8 öre per liter, en mindre kvantitet majs, 3,717
dt., inmäskats.
Denatur er ing en har under 1913 varit afsevärdt mindre än föregående
året, såsom synes af följande tabell:
liter å 50 procent
1912
liter k 50 procent
! 1913 ; 1912
För vetenskapliga behof.......................................| 16,792.;* j 18,386.7 !
Vid sjukhus...................................................... | 56,127.2 56,356.5 |
» ättikfabriker ................................................ | 300,926.7 i 296,515.2 !
» kemiskt-tekniska fabriker ............................. I 360,381.8 I 349,784.0 !
» krutbruk ......................................................| 299,766.7 ! 321,140.2 j
För färg- och fernisstillverknin<? .........................| 231,731.5 ! 308,203.8 i
Till försäljning ................................................... 4,462,322.4 | 5,550,191.2 j
i 5,728,048.1 j 6,900,578.2 j
Den finkelolja, som 1913 till ett belopp af 12,680.7 liter uppmätts och
försålts till skattefri användning, har i tabellen blifvit förd på
kemiskt-tekniska fabriker. Af hela den denaturerade mängden, nära 53/4
millioner liter, härstamma 3,447,470.4 1. från de tre sulfit brännerierna. Ehuru
det af de gångna årens erfarenhet synes bevisadt, att sulfitfabrikerna
genom destillation af affallsluten skulle kunna tillgodose hela landets
behof af brännvin och däröfver, lägger dock gällande Iag hinder i vägen
för sulfitspritens användning till dryckesbrännvin och inskränker i
verkligheten dess bruk till tekniska ändamål och i denaturerad form, såvidt
den ej exporteras. Det är under sådana förhållanden glädjande, att
försöken med spritens användning till motorbränsle på sista tiden uppgifvas
hafva gifvit goda resultat äfven ur ekonomisk synpunkt.
Brännvinspriset. Hos brännvinsbolagen har inköpspriset för
varmrenadt brännvin växlat mellan lägst 91.5 öre och högst 106.a öre men
tyckes i allmänhet ha legat omkring 96 öre per liter af 50 %.
Samtidigt var råbrännvinspriset 85 a 86 öre inklusive skatt. Försäljningspriset
åter för 1 liter varm renadt brännvin af 50 % var lägst 131.2 och högst
192.3 öre och torde i genomsnitt kunna sättas till 162 öre liksom
föregående år. Styrkan hos det renade brännvin, som bolagen sälja, har
växlat från något under 40 ända till 46 c0 och har i allmänhet legat
mellan 40 och 4?> % .
Den för 1912 beräknade inkomsten till stat, kommuner, landsting,
hushållningssällskap har varit i kronor:
Brännvins- Tull. Punsch- Försälj-
till verknings- . . Summa
skatt netto inkomst skatt ningsafgift ■ j
; 22,526,648 3,211,915 | 1,838,118 19,407,01.0 46,983,691 ;
Konsumtionen af spirituösa, alla slag, dock ej vin och maltdrycker,
har under senare åren varit: 1909 — 6.1, 1910—6.n, 1911- 6.c, 1912—6.8,
allt liter n. st. per invånare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
