Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
C i högt vakuum sublimerar i små gula starkt ljusbrytande kristaller,
medan sesqvisulfiden ej är tillräckligt flyktig för att vid denna
temperatur afsätta sublimat, är dock, såsom särskilda försök utvisat, ej nog
känslig och förbigås därför.
Tyska lysmetoden beror därpå, att fosforsesqvisulfid börjar lysa först
öfver + 55°, hvadan, om profvet lyser vid 45—50°, fosforescensen
härrör från gul fosfor. Enligt denna metod afskrapas tändmassan från
tändstickorna, finfördelas i möjligaste mån och extraheras med benzol å
kokande vattenbad, hvarvid utlösas fosfor, sesqvisulfid, svafvel m. m.
I den nitrerade benzollösningen indoppas en filtrer pappersrem sa, som för
ljusfenomenets iakttagande insättes i ett l/2 meter långt och c:a 5 cm.
vidt glasrör, genom hvilket en till 45 a 50° uppvärmd luftström stryker
fram. Profvet utföres i fullkomligt mörkt rum. Sedan benzolen å
papperet har afdunstat, hvilket tager c:a 2 å 3 minuter, synes vid
närvaro af gul fosfor på pappersskifvan ett skimmer därifrån. Till hvarje
prof tagas 3 gr. satsmassa eller 200 satsknoppar. Det visade sig, att
0,5 milligram gul fosfor löst i 10 cc. benzol gaf tydlig reaktion. Då
pappersremsam ej upptager mer än c:a 0,5 cc. lösning, var det sålunda
endast 0,02 5 mg. fosfor, som gaf upphof till ljuseffekten.
Hvarken^ses-qvisulfid eller röd fosfor gaf något utslag.
Vid längre tids förvaring sönderdelas sesqvisulfiden så småningom
af fuktig luft, hvarvid svafvelväte bildas. Då detta kan tänkas
förhindra ljusutvecklingen från såsom förorening eventuellt närvarande
gul fosfor, så omskakades benzollösningen med några droppar
koncentrerad kadmiumacetatlösning för att binda möjligen närvarande
svafvelväte, men ej heller då erhölls någon reaktion vid 45 a 50°. Först vid
upphettning till c:a 72° började den i sesqvisulfidlösning doppade pappersremsan
lysa. Svafvel eller andra i satsmassan ingående ämnen visade sig ej inverka
på resultaten. Då försök anställdes med en enda satsknopp från de svaflade
fosforstickorna och isynnerhet om en sådan satsknopp blandades med
ett par gram afskrapad satsmassa från sesqvisulfidstickorna, yppade sig
dock vissa svårigheter att påvisa fosforns närvaro. Tändsticksknoppen
måste nämligen fint fördelas, dock får rifningen ej pågå för länge, ty
då oxideras fosforn och något utslag erhålles ej. Att så är fallet
framgick lätt genom särskildt försök, då benzol tillsattes under rifningen,
hvarigenom oxidationen förhindrades. Rifningen utfördes efter tillsats af något
sand. Företages rifningen i mörkt rum ger sig gul fosfor tillkänna genom
ljusutveckling redan under rifningen. Sålunda har vid ritning af ett par
tändsticksknoppär, innehållande c:a 0,15 mg. fosfor per knopp eller omkring
0,6 %, tydlig ljusutveckling iakttagits. Äfven den för fosforn
karaktäristiska lukten framträder stundom tydligt i detta utspädda tillstånd. Vid
ännu mindre halt af gul fosfor, såsom då denna ingår som förorening i
sesqvisulfidsats fordras en ännu längre drifven finfördelning, hvilken bäst
företages medelst rifning med mycket sand i en vätska, som ej i likhet
med benzol kan antändas under rifningen. En sådan vätska är
koltetraklorid, som ej är eldfängd men lika väl som benzol löser både fosfor
och sesqvisulfid. Dess kokpunkt (76°) är något lägre än benzols (S0°),
hvilket är en fördel med afseende på lösningsmedlets hastigare afdunst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
