Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ten, sönderdelades den i lävulinaldehydperoxid, lävulinaldehyd och
lävu-linsyra, och härvid erhöllos dessa olika ämnen i viss ganska konstant
proportion. Härigenom - blef det, som följande schema anger, möjligt
att sluta sig till den enklast tänkbara formeln för kautschukmolekylen.
CH3—C—CH2—CH2CH O O
II I! II II
0=0 = 0=0 CH~CH2-CH2—C-CH3
lävulinaldehydperoxid lävulinaldehyd och
HO CO—CH2—CH2-CO—CH3
lävulinsyra bildas vid sönderdelning af kautschukdiozonid. Dennas
mole-kylarstruktur framställes därför sannolikt af formeln.
CH3—C — CH2—CH2—CH
11 ii
o o
II II
o o
II II
o o
I! II
HC—CH2—CH2—C—CH3
Häraf sluter man sig till följande strukturformel för renkautschuk.
CH3—C—CH2—CH2—CH
11 11
HC—CH2—CH2—C—CH3
Utom den vanliga kautschukdiozoniden har Harries med tillhjälp af
råozon (04) framställt en mera syrerik förening, en oxozonid (C10H16O8)n.
Denna ger vid sönderdelning med vatten samma produkter som diozoniden
fast i andra proportioner. Dessa spalningsprodukter innehålla samtliga
två karbonylgrupper (CO) i 1—4-ställning och kunna med fenylhydrazin
öfverföras i hydrazoner. Genom reduktion öfverföras dessa till
hydra-ziner, som äro lätt kristalliserande, karaktäriserbara ämnen.
Willtams upptäckte 1860, att vid torrdestillation af kautschuk bildas
bl. a. ett kolväte isopren C5H8 eller /?-metylbutadien
CH, = C-.CH*=CEL
I
CH3
Redan tidigt antog man, att ett genetiskt samband existerar mellan
isopren oeh kautschuk. Detta antagande har sedermera bestyrkts, ty
isopren och dess homologer äro modersubstanser till kautschukarter,
hvilka bildas ur de förra genom polymerisation. Isopren är det andra
kolvätet i butadienkolvätenas homologa serie. Denna karaktäriseras af
tvenne dubbelbindningar, skilida af en enkel =CH—CH = ; således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
