Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Under det vegetabiliska oljor i allmänhet hålla betydligt mera
fytosterin än animaliskt fett håller kolesterin, synes kokosfettet vara
tämligen fattigt på fytosterin, under det smör fettets kolest erinhalt är relativt
hög. Förhållandet ställer sig alltså i detta fall ganska ogynnsamt.
Dessutom är det — åtminstone vid utskakningsmetoden — svårare att
erhålla rent kolesterin ur smörfett än ur annat animaliskt fett. Detta
är troligen orsaken till, att SalJcowsJci1 fann, att det ur smör erhållna
kolesterinet hade lägre smältpunkt än annat kolesterin. SalJcowsJci
förmodade på grand däraf, att smör höll fytosterin. Homer har
emellertid visat, att så icke är fallet. Att det är besvärligt att erhålla rent
kolesterin ur smörfett förklarar Barner hufvudsakligast bero på smörets
halt af lecitin.
Vid försök med Homers metod har jag gjort den erfarenheten, att
det kan vara svårt att vid smörblandningar med mindre mängd (cirka
10 %) kokosfett uppnå tillräckligt hög smältpunkt å sterinacetaten.
Detsamma framgår också af offentliggjorda meddelanden om dylika
försök, ehuruväl ett par kemister haft relativt gynnsam erfarenhet.2
Att resultaten blifva olika kan delvis förklaras af, att storleken af
såväl fytosterinhalten hos kokosfett som kolesterinhalten hos smör
växlar betydligt.
Klostermann (1. c.) har pröfvat digitoninmetoden på blandningar af
smör med »palmin» (renadt kokosfett), men har icke lyckats påvisa
palmin (i en 10 procentig blandning), »emedan palmin genom rening
med alkohol befrias från största delen af fytosterinet.»3 Klostermann
föreslår att utgå från icke mindre än 200 gr. fett, om öfriga
analysresultat tyda på en tillsats af kokosfett.
Det må i samband härmed framhållas, att frågan om fytosterinhalten
i olika slags kokosfett behöfver utredas, isynnerhet bör fastställas, om
fytosterin fattigt (nästan fytosterinfritt) kokosfett verkligen förekommer i
handeln.
I följ. tab. äro uppförda smältpunkterna hos sterinacetaten vid mina
försök med användning af digitonin. Ett försök, där digitoniden
uppenbarligen icke var fullständigt uttvättad med eter, har uteslutits.
Gradtalen äro direkt aflästa å den använda Anschiitztermometem (95—155°,
indelad i 0,2°). Enligt jämförelse med en (särskildt beställd)
normaltermometer visar den vid ifrågavarande temperaturgrader i mycket ringa
mån icke öfver 0,1°, för högt. Jag har i hufvudsak följt det af Fritzsche
använda arbetssättet.4
1 Zeitschr. f. analyt. Chemie 1887, 26, 557.
2 Jfr följande arbeten i Z. f. N. u. G: Siegfeld: 1904, 7, 577, Arnold: 1905, 10,
235, Fritzsche: 1910. 20, not å sid. 425, Éedrovitsch: 1912, 24, 334 samt vidare
Barthel och Sondén (1. c).
3 I anledning af detta yttrande kan nämnas, att Siegfeld (1904) och
Kedro-vitsch (1912) funnit 0,17 % fytosterin i »palmin». En sådan fytosterinhalt torde
icke vara låg i fråga om kokosfett. Uppgifter om (nästan) fytosterinfritt kokosfett
lämnas emellertid af Arnold (1. c.) och i Neufelds bok, »Der
Nahrungsmittelche-miker als Sachverständiger», Springer, Berlin 1907, s. 115.
4 Jfr Nannes referat. Vid utfällningen har jag användt något längre
omrörningstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
