- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1914 /
111

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

Fritzsche framhållit. Detta torde knappast kunna ske med
utskaknings-metoden. Vid de efterföljande krist. ser man då, om man har att göra
med rent kolesterinacetat eller en blandning med fytosterinacetat (jämför
försöken n:r 6 och 4). Skulle kristallmassan i sistnämnda fall icke räcka
till att erhålla nog hög smältpunkt, måste man använda mera fett.

Digitoninmetodens relativa enkelhet har förut antydts, och den bet}^der
en afsevärd tidsvinst.1 Dessutom talar en annan omständighet till denna
metods fördel. När Born ers metod utföres på vanligt sätt, kan närvaro af
paraffin, som Tean vara tillsatt i bedräglig afsikt, alldeles omöjliggöra
smältpunktsbestämningarna. Paraffin saponifieras ju icke, utan utskakas
med etern tillsammans med sterinerna. Med hänsyn härtill har PolensJce
infört en behandling af sterinerna med petroleumeter, hvilket emellertid
i någon mån komplicerar metoden. Vid digitoninmetoden kan en
tillsats af paraffin icke störa, detta har för öfrigt Fritzsche direkt visat
genom försök.

Barthel och Sondén ha ifrågasatt, att fytosterinacetatprofvet i de,
som man kan antaga, mera sällsynta fall, då det behöfver användas
i fråga om smör, skulle utföras vid ett centrallaboratorium och att i så
fall någon officiell föreskrift för detsammas utförande icke skulle vara
nödvändig. Man behöfver väl därför icke befara, att
utskakningsme-toden blir officiellt föreskrifven. Men om en sådan föreskrift skall
utfärdas, bör detta uppenbarligen icke ske, utan att digitoninmetoden blifvit
vederbörligen pröfvad.

Slutligen må nämnas några ord om den »säkra gränsen» d. v. s.
den smältpunkt hos sterinacetaten, som skall uppnås för att närvaro af
fytosterin skall anses vara bevisad.

Bömer satte denna gräns så högt som vid 117°, fastän han icke funnit
smältpunkten hos kolesterinacetatet vid något verkligt rent djurfett
(inklusive smör) ligga högre än 115,3°.2 Bömer menade, att det vore
bättre att sätta gränsen högt och eventuellt sedermera kunna sänka den,
än att sätta den lägre och i stället kanske nödgas höja den. Vid 116°
kan emellertid enligt Bömer »närvaro af växtfett antagas». Fritzsche
har ifrågasatt att för specialfallet kokosfett i smör sänka den »säkra
gränsen» till 116°. Barthel och Sondén hafva föreslagit 116,5°, ehuru
de i 2 af 25 undersökta prof af rent smörfett funnit en smältpunkt hos
kolesterinacetatet af 115,9°; för öfrigt växlade smältpunkterna (efter 4:de
krist.) mellan 113,0° och 115,6°.

Att man vid rent smörfett verkligen kommit så högt som till 115,9°
är mycket anmärkningsvärdt, och det ligger nära till hands att fråga
sig, om icke ett ännu mera exceptionellt smör skulle kunna uppletas.
Men om det får anses vara bevisadt, att kolesterinacetatets smältpunkt
icke han öfverskrida 116°, är gifvetvis icke någon risk att sätta gränsen
vid 116,5°. Visserligen vore det, isynnerhet som meningen är att detta
prof skall tjänstgöra som en »sista instans» i tvifvelaktiga fall, ännu

1 Fritzsche säger t. o. m., att ett fytosterinacetatprof på detta sätt kan utföras
på c:a 2 timmar!

2 Bömer nämner i sina hithörande arbeten (Z. f. N. u. G. 1898, 1899, 1901,
1902) intet om några försök med kokosfett.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 5 00:42:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1914/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free