Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
vatten renades likaledes med yttersta omsorg. En omständighet torde
här böra påpekas, nämligen att vid blykloridens lösning i vatten alltid
ett spår af en hvit fällning blef olöst, hvilken lätt löstes i ett spår
salpetersyra och befanns vara basisk blyklorid, hvars bildning delvis torde bero
på glasets alkali. Om så var förhållandet, inverkade det ej på atomvikten,
därest fällningen löstes i en droppe salpetersyra före tillsatsen af
silfverniträtet. Men om det basiska saltet bildats under smältningen skulle
det betyda en förlust af klor och blyets atomvikt blifva för hög. Huru
härmed verkligen förhåller sig, synes ej ännu vara fullt klart,men har ingen
betydelse för den här föreligande frågan, som blott afser att finna de
relativa atom vikterna för radioaktivt och vanligt bly. Det visade sig
nämligen, att alla undersökta blysorter härvid förhöllo sig alldeles lika.
En annan felkälla låg däri, att vid en del analyser, sedan blykloriden
lösts, en svart brännbar återstod förblef olöst, utan tvifvel härrörande
från organiskt ämne, som under flltreringen upptagits ur filtrerpapperet.
Denna återstod uppsamlades, vägdes och vikten fråndrogs den invägda
blykloriden. I de allra flesta analyserna blef den härigenom föranledda
korrektionen alldeles betydelselös. Slutligen bör framhållas, att kloren
fälldes ur en mycket utspädd bly kloridlösning, 1 gr. på 500 k. c,
hvarigenom man undgick att blyklorid ockluderades i klorsilfverfällningen.
De erhållna atomvikterna för bly af olika ursprung voro i medeltal af
flere välstämmande analyser, följande:
Bly i uraninit från Nord-Carolina........................ 206,4 0
» »pechblende från Joachimsthal..................... 206,5 7
» » carnotit från Colorado................................ 206,5 9
» » thorianit från Ceylon ................................ 206,8 2
» » engelskt pechblende .................................... 206,8 6
Vanligt bly............................................................ 207,15
Resultatet är ganska anmärkningsvärdt och visar uppenbarligen, att de
olika^blysorterna hafva olika kemiska ekvivalenter, hvilket skulle kunna
tydas antingen så att en stor mängd af ett ämne med nästan lika hög
atomvikt som bly, eller så att en ringa mängd af ett ämne med låg atomvikt
förekommer blandad med bly i vanlig bemärkelse. Det är kanske för
tidigt att söka afgöra inblandningens natur, men dess kemiska reaktioner
äro mycket lika om ej identiska med blyets, ty upprepade
reningsprocesser hade ingen inverkan på atomvikten.
Radioaktiviteten hos de olika profven på ren blyklorid bestämdes medelst
ett guldbladselektroskop. Härvid blefvo endast /9-strålarna studerade, och
det visade sig att omedelbart efter kristallisationen profven, praktiskt taget,
saknade radioaktivitet, beroende därpå att under kristallisationen radium
E, som är den förnämsta källan till /9-strålarna, stannar i moderluten.
Då kristallerna få ligga, stiger radioaktiviteten, till dess efter omkring
30 dagar ett maximum är uppnådt, radium E har då kommit i jämvikt
med radium D. Af de olika profven var carnotit mest radioaktiv,
uraninit därnäst, hvaremot pechblende från England var minst radioaktivt.
Ehuru i allmänhet blyprofven med starkare radioaktivitet hafva lägre
atom vikt råder dock härvid ingen exakt proportionalitet, hvarför
oregelbundenheten tyckes tyda på närvaron af mer än två variabler, men för
bestämda slutsatser härom fordras flera fakta än de, man nu känner. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
