Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Föredr. hade följt reaktionen hufvudsakligen genom alkalimetrisk, men
i en serie också genom jodometrisk titrering, hvarvid identiska resultat
erhöllos. Vid konstant halt af kaliumjoner erhölls samma (bimolekulära)
hastighetskonstant, oberoende af de reagerande ämnenas absoluta och
relativa koncentrationer. Ändras kaliumjonkonc, ändras också
hastighetskonstanten, hvarvid formeln C = 0,0151 + 0,022 [K] visat sig exakt
giltig vid alla mätta koncentrationer (25° C.) Natriumjoner ha numeriskt
samma inflytande som kaliumjoner, men barium- och strontiumjoner,
hvilka också inbördes förhålla sig numeriskt lika, påskynda reaktionen
betydligt mer än de en värda jonerna. — Föredraganden påpekade
mätningarnas intresse för förståendet af mekanismen vid tiokolsyreestrars
bildning ur tiokarbonater och halogenestrar, af »katjonkatalysen» och af
den Walden’ska omlagringen vid bildning af aktiva xantogenbärnstensyror
samt för den syntetiska kemien, där xantogensubstituerade syror äro af
vikt för framställning af merkaptansyror. Senare utförda mätningar med
kloracetamid ha efter förväntan gifvit goda, af metalljoners koncentration
och kvalitet oberoende bimolekulära hastighetskonstanter, betydligt större
än den af metalljonerna oberoende termen i ekvationen ofvan (C —0,0 9 5
vid 25°)
Några sidor af den kemiska industrien.
Af 8. H. Baekeland; Ref. af A. G. E.
Forts fr. XXVI, 142.
Jordbruk är, när allt kommer omkring, icke annat än en mycket viktig
gren af kemisk industri, ty dess framgång grundar sig på en fotokemisk
process, kolsyrans assimilering genom växtens klorofyll under solljusets
inverkan. Det är icke alldeles omöjligt, att fotokemien, som hittills
nästan uteslutande sysslat med framställning af fotografiska bilder, en
dag kan få äfven en annan nyttig användning, kanske inom
jordbrukskemien. Det kan tänkas, att, när man väl fått den rätta uppslagsändan,
det blir en utveckling lika hastig som den, vi under senare åren bevittnat
inom elektriciteten och äfven kemien, båda hafva gått framåt med stormsteg,
så snart deras tilltagande industriella tillämpningar gåfvo löfte om ett högt
pris för fortsatta forskningar. Fotokemien skall måhända hjälpa oss att
framkalla kemiska efekter, hvarom vi hittills ej kunnat drömma, ty
verkan af ljuset vid kemiska reaktioner synes ojämförligt mindre brutalt
än alla hittills inom kemien använda medel. Detta är sannolikt
hemligheten med de fina kemiska synteser, som försiggå under växtens lif.
Att försöka eftergöra dessa fina naturliga reaktioner med tillhjälp af
våra vanliga metoder: hög temperatur, elektrolys, starka kemikalier och
andra liknande tortyrmedel vore, säger förf, som att efterhärma ett
mästerverk af Gounod med exploderande dynamitpatroner mellan
strängarna på ett piano.
Men det finns också många andra föremål för vetenskaplig forskning,,
hvilka icke synas hafva rönt tillräcklig uppmärksamhet. T. ex. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
