Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
i ringa mån ökade utbytet af fytosterin endast vara en bidragande orsak
härtill, de högre smältpunkterna synas till stor del bero därpå, att
digi-toniden vid utfällning ur en lösning af fettsyrorna erhållits i renare form.
Speciellt ifråga om mindre mängd kokosfett i smörfett1 synes det alltså
vara fördelaktigt att först försåpa. Tillvägagångssättet — kokning med
alkoholisk kalilut, afskiljande af fettsyrorna med saltsyra (i separertratt),
tillsats af lösningsmedel, tvättning med vatten samt utfällning med
digi-tonin — förefaller måhända omständligt, men gestaltar sig relativt enkelt.
Lämpligaste formen därför bör i detalj utexperimenteras. Äfven med
försåpning är digitoninmetoden att föredraga framför utskakningsmetoden.
Arbetet är angenämare, och framför allt leder denna metod mycket
säkrare till målet.
I Tyskland har digitoninmetoden tillvunnit sig stort intresse, hvilket
framgår af att ett flertal afhandlingar i ämnet redan utkommit,2 andra
äro anmälda.
Stockholm i oktober 1914.
Växtkemiska undersökningar af skogsbär.
Af Adolf Hising.
Lingon.
Lingonfrukten har redan förr varit föremål för kemiska undersökningar.
Sålunda fann F. Oelze, enligt en i Erlangen 1890 utgifven afhandling,
invertsocker men ingen sackaros, vidare äppelsyra och citronsyra men
ingen benzoesyra.
Detta resultat är så till vida märkligt som Loew3 redan 1879 hade
påvisat benzoesyra och denna isolerades ur lingon genom direkt
Sublimation af A. JSfestler4, 1909. Kvantitativt har benzoesyran bestämts af
flera tyska analytiker. Citronsyra förekommer rikligt och påvisades
redan af Schéele. De erhållna resultaten växla emellertid i hög grad.
Vid några analyser, som jag 1910 utförde, iakttog jag emellertid vissa
förhållanden, som föranledde antagandet, att föregående undersökningar
af lingonsaft voro ofullständiga, och jag beslöt därför att som grundval
för de jämförande analyser, som jag ämnade utföra, först underkasta
lingonfrukten en ny undersökning.
För denna utgick jag från norrländska lingon, som i november 1910
ankommo från Skellefteå. Dessa underkastades först en sortering genom
att behandlas med kallt vatten. Af 43 kg., som togos i arbete, utgjorde
högröda (ej mörkröda) och som det föreföll tjockväggiga bär, som flöto
på vattnet, 20 kg. eller 46,5 %\ hvilka under benämningen a-bär under-
1 Kokosfetthaltens storlek kan bedömas af bestämningarna af R.—M. och
Polenskes tal. Jfr Z. TJ. N. G. 1913. 26, 422.
2 Jfr utom de förut nämnda: Berg och Angerhausen Chem. Z. 1914. s. 978.
3 Journ f. prakt Ghem. XIX: 309; XX 476.’
4 Br. der deutschen bot. Ges. XXVII: 63; Zeitschrift für Untersuchung der
Nah-rungs- und Genussmittel XVIII: 690.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
