Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
kastades vidare undersökning. Återstoden (b-bären), eller den sjunkande
delen = 53,5 %, utgjordes af skenbart tunnväggiga, genomskinliga
mörkare bär och företedde det utseende, hvilket tillhör sådana bär som på
torgen vanligen kallas frostbitna. Hvar och en, som sett sådana bär,
har nog liksom jag fått föreställningen att fruktskalet är tunnare än hos
de ogenomskinliga bären. Denna föreställning är emellertid oriktig,
såsom framgår af den utbytesbestämning af saft och skäl, som föregick de
kemiska undersökningarna.
Sedan 4/10 af hvardera af de båda bärportionerna afsatts till andra
experiment, söndermosades de återstående 6/10 och pressades hvardera 3
gånger. Härvid erhölls
af a-bären...... 84,3 % pressaft,
» b-bären...... 85,8 % »
(häri är inberäknad den del, som stannade i den tarerade pressduken).
Pressåterstoden uttvättades med vatten och pressades upprepade gånger,
till dess att tvättvattnet var nästan färglöst. Slutligen torkades skalen
vid 40° temperatur.
De torra skalens mängd utgjorde
af a-bären ............... 3,9 X?
» b-bären ............ 4,1 %
Skillnaden, 0,2 % är ej större, än att den mycket väl kan bero på
olikhet i uttvättningen. Resultatet visar emellertid, att den förändring,
som inträder vid frost eller öfver mognad, ej berör skalens vattenolösliga
massa.
Lingonsaftens kvalitativa undersökning.
En allbekant erfarenhet är, att lingonfrukten vid kokning förändrar
smak och lukt. Sålunda har å ena sidan det nyss plockade lingonet
och å andra sidan lingonkom pott eller lingonsylt en hvar för sig
karaktäristisk smak och lukt, som ingalunda är lika före och efter kokningen.
Den för den råa frukten karaktäristiska smaken har i vår
laboratorie-jargon helt enkelt kallats råsmaken, under det att den genom kokning
förändrade smaken gått under benämning kompott smak. Jag skall för
enkelhetens skull i det följande bibehålla dessa beteckningssätt. En förändring
till smak åstadkommes emellertid hos lingonsaft ej blott vid upphettning
utan äfven under förvaring vid vanlig temperatur, ja t. o. m. vid
käl-lartemperatur (8—12° C).; ehuru förändringen går långsammare, ju lägre
temperaturen är. Det är möjligt, att den helt och hållet uteblir vid
värmegrader, som närma sig nollpunkten, men några experiment för att
afgöra denna fråga äro hittills ej utförda. Den allmänna meningen
angående denna smakförändring torde vara, att lingonet innehåller flyktiga
beståndsdelar, som åstadkomma råsmaken, och att kompottsmaken
sålunda skulle kunna åter förändras till råsmak, om man kunde
tillvarataga de vid kokningen förflyktigade ämnena och återförena dem med
utgångsmaterialet. Att detta emellertid är ett misstag, bevisas däraf, att
saften långsamt ändrar smak i tillslutna flaskor, äfvensom af följande af mig
utförda experiment. I en vanlig vichy vattenflaska fylldes ny pressad saft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
