Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
emellertid allt för ringa för att möjliggöra en kemisk undersökning. Ej
ens de fysikaliska egenskaperna kunde fastställas.
Den ur sura lösningen erhållna etern lämnade däremot en riklig, surt
reagerande återstod, som efter någon tids förvaring öfver kona
svafvelsyra öfvergick till en något oljig kristallmassa, hvilken på en liten
sug-platta tvättades med iskallt vatten. Sedan kristallerna därefter torkats
på lerplatta och omkristalliserats ur kokande vatten under tillsats af
något litet rent blodkol, erhöllos färglösa tunna kristallblad, som visade
alla för benzoesyra karaktäristiska egenskaper. Det tvättvatten, som
erhölls vid den råa benzoesyrans tvättning, hade en stark lukt af gammal
ost. Detta tvättvatten utskakades med eter. Efter eterextraktets
torkning och afdustning erhölls som återstod mycket små mängder olja, hvars
lukt omisskännligt påminde om isovalerianasyra, och som upplöst i vatten
meddelade den karaktäristiska lukten till detta. Lukten försvann
däremot fullständigt efter tillsats af några droppar kromsyreblandning.
Närvaro af isovalerianasyra i lingonaroman synes därmed vara fastställd.
Den från de flyktiga beståndsdelarna befriade lingonsaften (=■•
destillationsåterstoden) saknade karaktäristisk lingonsmak. Denna synes sålunda
vara betingad af de tre i destillatet påvisade beståndsdelarna: en
neutralkropp, bensoesyra och isovalerianasyra.
Destillations åter stoden underkastades fraktionering genom fällning med
blysocker, blyättika och blyättika i ammoniak. De erhållna
blyfällningarna tvättades noga med vatten och befriades därefter från bly genom att
suspenderas i vatten och behandlaa med svafvelväte, tills allt bly
omvandlats i svafvel bly, som bortfiltrerades, hvarefter lösningarna upphettades i
vakuum, tills allt öfverskott af svafvelväte bortskaffats; därefter vidtog
destillation med öfverhettad vattenånga i vakuum vid 25—30°
temperatur, tills eventuellt frigjord ättiksyra fullständigt aflägsnats. Ungefär på
samma sätt befriades de från bly fällningarna afskilda filtraten från bly
och ättiksyra; enda skillnaden bestod däri, att större delen af blyet
utfälldes som sulfat genom tillsats af så mycket utspädd svafvelsyra
under afkylning, att lösningarna visade en obetydlig reaktion på
safro-sinpapper. Sedan blysulfatet frånfiltrerats, bortskaffades de sista resterna
af bly på samma sätt som ofvan med svafvelväte. Ättiksyran
bortdestillerades med öfverhettad vattenånga i vakuum vid 2.5—30° C. Först
sedan ett filtrat på nu angifvet sätt befriats från redan tillsatt reagens,
fälldes det ånyo med nytt blyreagens af högre basicitet. Å följande sida
stående schema lämnar en öfversikt af fraktioneringen.
I den lösning, som erhölls ur fällning J, kunde citronsyra och
äppelsyra påvisas, i fällning II fanns ännu citronsyra kvar, som sålunda ej
blifvit fullständigt utfälld med bly socker, däremot kunde i denna
fraktion ingen äppelsyra påvisas. När man fäller med bly ättika, erhålles
först en gråhvit, sedan en karaktäristisk blågrön fällning. Detta
förhållande kan med fördel användas för att identifiera lingonsaft.
Under det att den äkta lingonsaften ger nu nämnda karaktäristiskt
färgade fällning och ett färglöst filtrat, så erhålles ur konstprodukter,
som färgats med anilinfärger, en efter tvättning hvit fällning och ett
rödjärgadt filtrat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
