- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1914 /
154

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

Destillationsåterstoden (= den från flyktiga beståndsdelar befriade saften) fälldes

med blysoeker.

_______,______________ i________________________________;

Fällning I (Blysockerfällning) Filtrat I

tvättades och suspenderades i H20, hvarefter H2S befriades från Pb och
inleddes, tills allt Pb omsatts till PbS. Filtratet från CH3C021I, därefter fälldes
detta befriades från ättiksyra genom destill. enl. Ri- med blyättika,
sings metod.

I lösningen påvisades
Citronsyra och
Äppelsyra.

Fällning II (Blyättikfällning) Filtrat II

behandlades som fällning I. befrtades från Pb och

Lösningen innehöll citronsyra, som sålunda ej blif- CH3C02H, därefter fälldes

vit fullständigt utfälld med blysocker. med blyättika + NH3.

Fällning III (Blyhydratfällning) Filtrat III

behandlades som I och II. behandlades som I och II;

Lösningen innehåller socker och en glykosid samt innehåller samma
bestånds-en syra. delar som fällning III.

Dessutom
minerálbe-ståndsdelar {mangan m. m.)

Den lösning, som erhölls af fällning III, reagerade starkt surt på
lackmus, neutralt på congo och safrosin. Den reducerade Fehlings
lösning redan vid vanlig temperatur. Indunstad till torrhet erhölls en
återstod, som vid upphettning på platinableck ger ett starkt pösande kol,
hvilket vid fortsatt upphettning långsamt förbrinner under kvarlämnande
af en ringa mängd aska (ej närmare undersökt). Lösningen syntes
sålunda utom socker innehålla en organisk syra, som ej kunde antagas
vara (och ej heller gaf de reaktioner, som karaktärisera) någon af de
redan påvisade syrorna (benzoesyra, citronsyra, äppelsyra) och ej heller
vinsyra. I afsikt att isolera den obekanta syran genom återutfällning med
blyättika och ammoniak, utan att få fällningen förorenad af socker,
försattes ett prof af lösningen med jäst. Det visade sig emellertid
omöjligt att fullständigt lösa bort sockret, ty vid sockertitrering1 i den
ut-jästa lösningen fanns alltid 5—10 % af den före jäsningen förefintliga
sockermängden kvar. En del af sockret förefanns sålunda i någon
bunden, för jäsningen oåtkomlig form. Den jästa lösningen
underkastades därför hydrolylys genom kokning med utspädd svafvelsyra.
Efter neutralisering försattes filtratet därpå åter med jäst, hvarigenom ny
jäsning åstadkoms, men sedan densamma upphört, fanns det ännu
bundet socker kvar i lösningen. Genom behandling med kalilut kunde
däremot en fullständig hydrolys åvägabringas, så att den alkaliska
lösningen efter spritens aflägsnande ej ens vid kokning reducerade Fehlings
reagens. Den alkaliska lösningen surgjordes och utskakades med eter.
Eterutdraget, torkadt med natriumsulfat och afdestilleradt till torrhet,

1 Alla i denna afhandling omnämnda sockerbestämningar äro utförda enl. E.
Rupp och F. Lehmanns metod: Archiv der Pharmacie. Bd. 247 (1909), 516.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1914/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free