- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1914 /
155

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

kvarlämnade en fast kristallinisk massa, som efter omkristallisation ur
kokande vatten identifierades såsom benzoesyra. Härmed var bevisadt,
att såväl benzoesyra som socker förekomma i lingonsaft ej blott i fri
form utan äfven bundna vid. hvarandra, antagligen till en glykosid.

Då socker och glykosid kunde påvisas i filtrat III på samma sätt,
som ofvan beskrifvits för fällning III, så synes ett fullständigt
utfällande med blyättika + ammoniak ej vara möjligt och en
uppfraktione-ring af filtrat II onödig i och för isolerande af den nya glykosiden.
Större mängder af filtrat II befriades därför från bly och ättiksyra på
vanligt sätt samt därefter genom jäsning från fritt socker, hvarefter
extraktionsförsök utfördes i kontinuerlig extraktionsapparat med eter,
benzol och petroleter. Emellertid öfvergick intet af glykosiden till något af
dessa lösningsmedel. Filtrat II blandades därför med ren kiseljord och
indunstades till torrhet i en vakuumapparat. Den torra återstoden
extraherades därefter enl. Soxhlet med absolut alkohol, hvilken i sig upptog
glykosiden jämte en askhaltig förorening, som ej blifvit närmare
undersökt. Alkohollösningen skakades med rent blodkol, koncentrerades i
vakuum och fälldes med torr ren eter. Glykosiden afskildes som en seg
dextrinliknande massa, i hvilken såväl benzoesyra som socker med
lätthet kunde påvisas.

Af annat arbete hindrad att genast fortsätta rening och närmare
undersökning af denna intressanta substans, fann jag mig vid
återupptagandet af arbetet förekommen af C. Griebel1, som på annan väg lyckats
framställa glykosiden och gifvit den namnet Vacciniin.

De egenskaper, som Griebel tillskrifver Vacciniinet, har jag i
hufvudsak kunnat bekräfta. Griebel beskrifver vacciniinet som en färglös
syrup, som hårdnar vid afkylning i exciccator. Den substans jag framställt,
stelnar ganska lätt och jag förmodar, att den med tillräcklig renhetsgrad
äfven kan bringas att kristallisera. Liksom Griebel uppgifver är den
lättlöslig i vatten, alkohol och ättiketer, men olöslig i eter, benzol och
petroleter. Vattenlösningen är neutral. Af vanlig blyättika fälldes den
ej, men väl af starkare basisk blyättika, sålunda äfven af blyättika +
ammoniak, men enligt mina iakttagelser är denna utfällning ej
fullständig vid närvaro af större mängder invertsocker. Fehlings vätska,
kopparacetat och silfvernitrat reduceras vid kokning. Om vacciniinets
vattenlösning försättes med litet sprit och några droppar kalilut, så utvecklas
genast en för benzoesyreetylester karaktäristisk lukt. Med hjälp af denna
reaktion kan, som Griebel påpekat, lingonsaft tydligt identifieras och
äfven påvisas i andra fruktsafter. Profvet befrias först från fri
benzoesyra genom utskalning med eter och extraheras därefter med ättikester.
Sedan denna blifvit afdunstad från extraktet, upptages
afdustningsåter-stoden i litet vatten och försättes med sprit samt några droppar kalilut.
Härvid utvecklas, om lingonsaft fanns i profvet, en tydlig lukt af
ben-zoesyreätylester.

1 Zeitschrift für Untersuchung der Nahrungs und Genussmittel Bd. XIX: 241.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 5 00:42:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1914/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free