Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Enligt Oriebéls analys har vacciniinet följande sammansättning:
C6Hn 06 (C6H5CO)
motsvarande: benzoesyra 42,9 6 % och glykos 63,3 9 ’%■.
Analysresultatet gaf: » 38,0 8 % » » 61,4 8 %.
Mina analyser stämma ej med dessa resultat, antagligen beroende på
att min substans ej blifvit fullständigt befriad från socker. Jag erhöll:
benzoesyra 30,2 %, socker 74,1 %.
Jämförande kvantitativa undersökningar af lingon och
lingonsaft från olika års skördar.
Af stort intresse var att lära känna, i hvilken mån de fria och bundna
syrorna såväl som sockerhalten differera i olika årgångar af lingon och
hvilket inflytande på de olika årgångarnas kvalitet dessa växlingar kunna
anses äga. Jämför man nämligen lingonsaft, erhållen ur olika års
skördar, så finner man en mycket stor skillnad i hållbarhet, och antagandet
ligger ju nära till hands, att detta beror på olika proportioner emellan
saftens kemiska beståndsdelar. Den gängse åsikten, att lingonsaft ej kan
själf jäsa, finner det ena året sin bekräftelse, under det att lingonsaft
från ett annat års skörd med lätthet själf jäser. Så t. ex. har den saft,
som pressades på experimentalfältet hösten 1910, ännu ej jäst. 1910
fann jag en sockerhalt af 9,14 %, under det att titreringsresultatet på
samma saft i jan. 1914 var 9,2 %. Saften var sålunda i fråga om
sockerhalt oförändrad, oaktadt det ifrågavarande profvet under hela tiden
förvarats i mitt laboratorium, sålunda vid en för jäsning lämplig temperatur.
Helt annorlunda förhöll sig saften af 1911 års lingonskörd. I november
1911 hade ett prof af denna saft en sockerhalt af 7,31 %, under det att
samma prof vid titrering i jan. 1914 utvisade en sockerhalt af endast
2,6 1 %. Såsom här nedan skall visas, synes denna olikhet bero på en
motsvarande olikhet i halten af benzoesyra, hvilken är den
jäsningshäm-mande beståndsdelen i lingonsaft. Tillräckligt mycket fri benzoesyra
finnes alltid i lingonsaft, för att hindra en fullständig utjäsning af det fritt
förekommande sockret. Endast sällan går jäsningen så långt, som fallet
var i det nu senast omnämnda profvet, hvilket ur en serie jämförande
bestämningar utvalts för att framhålla den skarpa kontrasten mellan
själf)äsningsmöjligheterna hos saft af olika årgångar. I allmänhet
inträder jäsningen kort tid efter pressningen och afstannar, då c:a 5 %
socker ännu finnas kvar i saften. Detta är ett faktum af praktisk
betydelse vid lingonsaftens förvaring. Bä nämligen jäsningen upphört,
kan saften under åratal förvaras, titan att någon djupgående
föränd-ring af densamma inträder annat än mycket långsamt. Emellertid är
smak och’ aroma å ojäst saft bättre och kraftigare än å sådan, som
redan delvis undergått sockerjäsning. Af de årgångar, jag hittills haft
tillfälle att undersöka, var sockerhalten hos de ej själfjäsande profven
ständigt högre än hos de jäsande. I nedanstående tabell äro några
analysresultat sammanställda, hvilka erhållits vid undersökning af bär och saft
ur 1908—1913 års skördar. Af de lingon, jag själf haft tillfälle
undersöka (1910 —1913), voro årgångarna 1910 och 1913 till sin kvalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
