- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1914 /
158

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

som bären kunna tänkas blifva naturligt tvättade och befriade från en
del svampar och bakterier det ena året, hvilka det andra året släpas med
vid pressningen af bären. Jag vill ej förneka, att denna omständighet
kan hafva en viss betydelse, men samtidigt vill jag meddela, att de
saft-prof af 1911 och 1912 års skörd, till hvilka här ofvan refererats, blifvit
pressade ur tvättade bär och vidare, hvad som är rätt intressant, att jag
ej kunnat bringa 1910 års saft att jäsa ens vid tillsats af jäst (vanlig
pressjäst).

Då mängden af naturligt förekommande fri benzoesyra sålunda synes
vara bestämmande för lingonsaftens hållbarhet, borde man ju, tyckes det,
genom tillsats af benzoesyra äfven kunna förhindra jäsning hos sådan
saft, där den naturliga benzoesyran ej räcker till. Stora mängder af
1911 års lingonsaft, hvars halt af-fri benzoesyra blifvit bestämd, försattes
därför med benzoesyradt natron i den mängd, att den fria
benzoesyre-halten skulle motsvara mängden naturlig fri benzoesyra i 1910 års
lingonsaft, men mot förväntan inträdde likväl den partiella jäsningen. Ännu
outredda omständigheter, som möjligen hafva inflytande på den
naturliga benzoesyrehalten, synas sålunda medverka till jäsningens hämmande.

Jämföres i tabellen förhållandet mellan de af Griebel funna
mängderna fri och bunden benzoesyra i å ena sidan mogna bär (analyserna
1—4) och å andra sidan i saft framställd ur samma bär (analyserna 5
—8), så framgår genast, att i saften finnes mindre fri benzoesyra än i
motsvarande bär, under det att omvändt mängden bunden benzoesyra i
saften alltid är större än i bären. Totalmängden förblir tämligen
konstant. Ur detta egendomliga förhållande drar Gr ib el den slutsatsen, att
en förening af fri benzoesyra med socker inträder omedelbart efter
pressningen. (Särskilda försök ådagalade, att detta fenomen pågår endast en
mycket kort tid efter pressning eller söndermosning af lingonen.) Då nu
å andra sidan, som ofvan visats, endast den fria benzoesyran äger
konserverande verkan, så skulle naturligtvis genom en sådan naturlig syntes
hållbarheten hos saften väsentligt minskas. Frågan äger därför utom sitt
stora växtfysiologiska intresse äfven ett rent praktiskt sådant. Då andra af
mig gjorda iakttagelser, hvilka här nedan skola refereras, äfven tala för
antagandet, att i lingon ett syntetiserande enzym förekommer, så utfördes
å 1912 års lingon en serie bestämningar af fri benzoesyra dels i
fullmogna bär, dels i af dessa beredd saft. 100 gm. lingon af hvarje prof
söndermosades och nedspolades omedelbart därefter i en destillationskolf,
i hvilken destillation med vattenånga genast företogs. Saftprofven
däremot förvarades hvarje gång 3 timmar efter pressningen, innan
destillation företogs. 1 destillatet bestämdes benzoesyremängden genom direkt
titrering1, En del af de erhållna resultaten stå i öfverensstämmelse med

1 Då samtliga i detta arbete utförda kvantitativa benzoesyrebestämningar afse att
fastställa relativa förhållanden, så har det lämnats outredt, huruvida den genom
destillation med vattenånga i destillaten uppsamlade benzoesyran verkligen är ren
sådan. Den af Griebel använda metoden att genom utskakning med eter i
destillaten isolera och därefter genom omkristallisation rena benzoesyran synes mig såsom
kvantitativ metod lämna lika stora felkällor, som de hvilka kunna anses vidlåda den
direkta titreringsmetoden, hvilken dock äger den stora fördelen att på relativt kort
tid möjliggöra ett större antal jämförelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1914/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free