Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
den ena försattes med 30 % vatten, den andra med samma mängd 2 %
vinsyrelösning. Hvarje portion delades nu ytterligare i 2 portioner, af
hvilka den ena pressades omedelbart efter söndermosningen, den andra 48
timmar senare. Resultatet af dessa försök blef, att såväl de mörkröda som
de ljusröda bären gåfvo mycket ljusa safter, när de pressades omedelbart
efter söndermosningen, vare sig vin syra blifvit tillsatt eller ej, under det
att mörka safter erhöllos i alla de fall, då pressningen företogs 48
timmar efter söndermosningen. Utgick man från mörka bär, så behöfdes ej
mer än 5 å 6 timmar, tills saften antagit mörk färg, under det mycket
längre tid (ända till 48 timmar) behöfdes för att få saft af samma
färgstyrka ur ljusa bär. Men i alla de utförda försöken kunde denna
uppnås. T. o. m. ur rödhvita bär kunde mörk saft erhållas, om mosen fick
stå tillräckligt länge (2 a 3 dygn). Någon skillnad i de fall, då vatten
och då vinsyrelösning användts som utspädningsmedel, kunde i afseende
på färgstyrka icke iakttagas, däremot gick själfva pressningen lättare
efter vinsyretillsats, beroende därpå att saften blef mindre simmig
Att det egendomliga förhållandet med saftens mörknande ej berodde på
en ökad extraktionskraft hos saften gent emot färgämne i skalen,
åstadkommen genom de gjorda utspädningarna, bevisades genom att utföra
liknande jämförande pressningsförsök utan tillsats af vatten eller vinsyra.
Resultaten blefvo precis desamma som vid utspädning.
Dessa försök visa, att det färgämne, som åstadkommer lingonsaftens
mörkröda färg, icke eller blott till ringa mängd tinnes färdigbildadt i
saften inom det oskadade lingonet. Ej heller förekommer i densamma
detta färgämne i form af motsvarande leukokropp, ty i sådant fall skulle
den ofärgade eller svagt färgade saften genom oxidation mörkfärgas.
Detta är emellertid icke fallet. Den saft, som erhölls svagt färgad,
förblef sådan efter behandling med olika slags oxidationsmedel. Icke
heller kunde genom inverkan af direkt solljus någon färgförändring
åstadkommas. Färgämnesbildningen synes sålunda försiggå i skalet och det
först uppkomna mörkröda färgämnet synes vara i saften olösligt, men
genom en sekundär process, som förlöper sedan bären sönderkrossats,
synes det olösliga färgämnet öfvergå i ett lättlösligt. Detta förhållande
uppvisar stor analogi med den af Griebel antagna estrificeringsprocessen,
genom hvilken en del fri benzoesyra skulle omvandlas i glykosidiskt
bunden efter lingonens söndermosning och tyder liksom den ofvan
refererade bildningen af benzoesyrad etylester på närvaron af ett syntetiskt
verkande ferment i lingonfrukten. (Forts.)
Ett och annat om den kemiska industrien under år
1913.
Ref. af Å. G. E.
Vid sammanträdet den 14 juli i år i Nottingham af »Society of
che-mical Industrie» upplästes en adress från Sir Villiam Crookes, med
hvilken denne nedlade presidiet och ur hvilken jag tillåtit mig att göra
några utdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
