Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Norblad, som dog den 13 nov. 1912, ej lämnat några muntliga eller
skriftliga antydningar om sin önskan och än mindre uppgjort något
program för fondens användning.
Det förefaller, som om han velat se tiden an och låta fonden växa.
Möjligen har han därvid tänkt sig, att, sedan den på detta sätt hunnit upp
till ett större belopp, räntan därå skulle helt eller delvis utgå som
studieunderstöd. «Men därom föreligger, såvidt man vet, intet vittnesbörd,
och det torde därför blifva nödvändigt, att Samfundet bestämmer om
Norbladsfondens användning utan hänsyn till hvad d:r Norblad möjligen
tänkt därom, och det kan endast stärka intresset för fonden, att ett
afgörande träffas snart och helst så, att dess användning ej onödigtvis
upp-skjutes. Under de förhållanden, som inträdt genom d:r Norblads
frånfälle, torde enda rättesnöret för fondens användning få sökas i det på
teckningslistorna af den 4 september 1908 angifna ändamålet därmed,
hvarom det heter: »lämpligast torde 25-årsminnet firas genom insamling
af medel till en fond för något ändamål, som afser att gagna kemien
och därför står Samfundet nära, exempelvis för belöning af betydande
kemiska arbeten, för understöd åt lofvande forskare till studieresor e. d.»
Vid sista bokslutet, den 31 december 1913, uppgick fonden till
omkring 6,000 kr., placerade i 51/2-procentsobligationer; den årliga räntan
utgör således f. n. omkring 385 kr. Då det ligger i Kemistsamfundets
intresse, att fonden fortfarande ökas, synes, åtminstone tillsvidare, den
årliga utdelningen ur fonden ej böra öfverstiga 250 kr., hvarigenom
fonden skulle erhålla ett årstillskott af omkring 135 kr., som så småningom
komme att stiga.
Alldenstund det ifrågakorana beloppet 250 kr. torde vara för
obetydligt för att kunna lämna afsevärdt understöd till någons vare sig
studier eller studieresor, S}^nes bästa sättet att tillgodose både
Kemistsam-dets och kemiens intressen vara medlens utdelning i form af belöning för
det bästa arbete, som af någon medlem af Kemistsamfundet publicerats
i Svensk Kemisk Tidskrift. Utdelningen skulle på sådant sätt blifva
tämligen analog med Lindbomska priset inom Vetenskapsakademien.
Om priset blottt utdelades hvartannat år och då med 500 kr. skulle
det naturligen få större värde och bättre fylla sitt ändamål. En
belöning på detta belopp torde nämligen få anses som en ganska
beaktansvärd utmärkelse.
Sättet för prisutdelningen torde böra ordnas så, att en prisnämnd inom
Samfundet tillsvidare, och så länge priset blott afser att belöna ett
redan utfördt arbete, utan ansökan antingen direkt utser pristagare eller
ock blott föreslår sådan, i hvilket senare fali Samfundet själft företager det
slutliga valet. Då emellertid ett dylikt val inom en så stor församling,
oafsedt andra svårigheter, lätt nog föranleder diskussion om den af
prisnämnden föreslagne kandidaten, en diskussion, som naturligen får en
personlig karaktär och därför är ägnad att medföra obehag, synes det
bättre att prisnämnden direkt får utse pristagare. Hvad åter själfva
prisnämnden beträffar, kan man tänka sig, antingen att en sådan väljes
särskildt för ändamålet, eller ock att den ordinarie styrelsen fungerar som
prisnämnd. Detta senare torde vara enklare och lika säkert leda till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
