Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
därför, att man skulle försöka torka lingon på samma sätt som man
sedan lång tid tillbaka gör med blåbär.
Visserligen hade tidigare försök med lingontorkning gifvit dåliga
resultat, i det att den torkade varans kvalitet var betydligt sämre än
kvaliteten af de friska bär, som utgjort utgångsmaterialet, men på grund af
den genom mina experiment ökade erfarenheten angående lingonens
kemiska beståndsdelar ansåg jag det sannolikt, att man experimentellt
skulle kunna fastställa en temperaturgrad, vid hvilken å ena sidan en
tillräckligt torr produkt skulle kunna erhållas på ej allt för lång tid,
och vid hvilken å andra sidan de kemiska beståndsdelarna under
torkningen ej förändras eller förflyktigas. Genom en följd af torkningsförsök
med 1912 års lingon, hvilka utfördes i termostat, som dag och natt
hölls vid den inställda temperaturen, fastslogs, att de bästa resultaten
erhöllos genom torkning vid 40° C. Torkningen tog vid denna
temperatur omkring 10 i dagar anspråk. Innan torkningsmaterialet inlades
i termostaten, uttogs prof af detsamma i och för bestämning af socker,
fria syror samt fri och bunden benzoesyra. Efter torkning och
utbytesbestämning fastställdes den torkade varans halt af samma beståndsdelar.
De erhållna resultaten omräknades med hänsyn till utbytet för att kunna
direkt jämföras med de ur utgångsmaterialet erhållna talen.
Utfördes försöken vid högre temperatur (50—60° C), så kunde alltid
en förlust av benzoesyra påvisas, likaså förlorade lingonen en del af sin
aroma och förändrades väsentligt till sin smak. Lingon däremot, som
torkats vid 40° C, syntes med undantag af vattenförlusten fullständigt
oförändrade. Socker- och syrebestämningarna utfördes på det sätt, att
20 gram friska eller 5 gram torkade bär sönderkrossades och utkokades
vid återflödskylare med 100 cm3 vatten. Massan pressades och
utkokades därefter åter 2 gånger med 50 cm3 vatten hvardera gången,
hvarefter alla tre pressvätskorna blandades, filtrerades och utspäddes till 200
cm3. Häraf togos till hvarje bestämning 10 cm3.
Bestämningar af friska bär.
I t>- ,p q j Fri syra be- Benzoesyra i milligram på 100 gram I
i beteckning Sockerhalt %|beräknadsom|––––––––––––––––––––––––––-[
i vinsyra % i frj bunden summa
i 1 1 l II 1
I ............ 7,30 2,08 144 I 102 246
II ............I 9,13 2,17 172 92 264
lill ............| 8,34 I 2,22 | 211 | 104 II 315 I
Bestämning af torkade bär, som torkats vid 40° C. af ofvanstående
utgångsmaterial (betecknade I—III i ofvanstående tabell).
Fri ^IVT1^ hf*- I
beKL s°ckerhait % räknad s°m i Fsvänr
beteckning J vinsyra % | syra /0
i i i
I ............| 43,56 12,08 0,825
I II ............ 54,92 11,94 1,08
| III ............ 51,75 12,24 1,581
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
