Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Årliga värdet af Sveriges kemiska industri.
Af Alf Larson.
Det årliga tillverkningsvärde, som vårt lands kemiska industri
representerar, är visserligen lätt att angifva, om den officiella statistikens
siffror häröfver tagas sådana de finnas tillgängliga, frånsedt svårigheten att
afgöra hvad som bör räknas som produkt af kemisk tillverkning. De
olika industrierna gå nämligen i hvarandra. Ingen skiljaktighet i
meningar torde råda om att tändstickor, ljus, papper, porslin och glas äro
alster af kemisk industri, äfven om vid deras färdigställande mekaniskt
arbete är öfvervägande. Tegel, klitikertegel åtminstone, borde i analogi
härmed vara en kemisk produkt. I det följande har likväl allt tegel
samt kakel icke medräknats som sådan. Inom metallindustrien tillverkas
i stor skala emaljeradt gods. Emaljeringen är otvifveltigt en kemisk
process, men sådana varor frånses i det följande. Kokstillverkning, såsom
i vårt land i hufvudsak förbunden med produktion af lysgas och andra
kemiska produkter, räknas här som kemisk industri, likaså kolning af
trä i retort, men icke minkolning, ehuru denna senare strängt taget är
at’ kemisk art. På samma sätt med lito- och kemigrafiska arbeten, i
hvilka kemien intager en framstående plats. Deras tillverkningsvärde
har helt och hållet frånsetts. Andra exempel skulle kunna uppletas.
Som regel har i det följande gällt att hellre räkna till nackdel än till
fördel för den kemiska industrien. I annat fall skulle bagerier och
käxfabriker angifvas bland de kemiska fabrikerna. Margarin-, oleomargarin
samt flottfabrikerna hafva ej heller här upptagits, hvaremot vegetabiliskt
smör, d. v. s. på kemisk väg renade växtoljor, ansetts höra hit.
Mälterier, konservfabriker, karamell- och syltfabriker, chokoladfabriker
tapetfabriker, kalkbruk m. fi. hafva ej heller medtagits vid denna värdering,
ehuru det är svårt att säga till hvilken annan fabrikationsgrupp de med
större rätt böra hänföras.
Så kommer svårigheten med dubbelräkningen. Man har råsprit- och
råsockerfabriker jämsides med destilleringsverk och sockerraffinaderier, men
endast en af dem får medtagas här, helst slutprodukten från de resp.
fabrikationerna. Blekning och färgning m. m., som förekommer i
förening med bomulls-, ylle- och sidenindustrierna, äro också frånsedda.
Vid produktionen af kemiska alster spela de s\ k. beredningsämnena
en betydande roli. För dessa måste afdrag göras, enär de ingå i den
färdiga varans värde, hvarför här så skett, äfvensom för produkt, som är
råvara för en annan tillverkning. Men där export af sådana varor
förekommer har värdet däraf tillagts slutsumman. Riktigheten af denna
åtgärd torde icke vara tvifvelaktig. På detta sätt har alltså förfarits med
glycerin, olein, alun, aluminiumsulfat, klorater, natriumsulfat,
svafvelsyra, saltpetersyra och saltsyra m. fl.
Med iakttagande af nu nämnda synpunkter har nedanstående
uppställning (tab. 1) gjorts, hvarvid, för att förekomma förbiseende, följts
kom-merskollegie berättelse om industri för 1912, det senaste året, för hvilket
fullständig statistik f. n. föreligger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
