Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17»
Tab. 2. Enligt kommerskollegii statistik för år 1912 om
bergshandteringen tillverkades:
Tackjärn för försäljning inom riket, 114.239 ton, med
afdrag för 42,846 ton af järnverken själfva köpt
svenskt tackjärn, således 71,293 ton....................... Kr. 5,734,285
Tackjärn för export, 180.379 ton,1.............................. » 14,532,512
Kisel och kiselmanganjärn för export, 6,342 ton,......... » 1,274,742
Smidesjärn och stål (509,224) ton af för järnverkens
eget behof förbrukadt tackjärn (405,198 ton, värda
30,483,616 kr.)........................................................ » 80,443,095
Summa Kr. 101,9ö4,634
Nu bör bemärkas, att, eftersom till järnbrukens eget behof användts
405,198 ton svenskt tackjärn och framställts 509,224 ton smidesjärn och
stål, måste annan råvara hafva tillförts, bestående af utländskt tackjärn
samt järnskrot från in- och utlandet med 104,026 ton, oafsedt
materialförlust vid omsmältning. Samma år infördes näml. från utlandet
»spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wolfram-, molybden-, titan- och
vanadin-järn» säms »annat», tillsammans 3,497 ton samt utländskt tackjärn för
järnverkens tillverkning af stål, 6,391 ton, äfvensom inköpt in- och
utländskt skrot, 94,284 ton, summa 104,172 ton. Således förekommer
dubbelräkning, som skulle från tillverkningssumman afdragas, på samma
sätt som skett vid beräkningen af den kemiska industriens nettovärde.
Emellertid kan jag icke angifva det riktiga beloppet och vi skola därför
här ej fästa oss därvid. Vi se ändock emellertid, att järnindustriens
bruttotillverkningsvärde blott är 25,4 % af den kemiska industriens
nettotillverkningsvärde.
Men vi skola taga ett steg till. I riket bröts år 1912 af järnmalm
tillsammans 6,699,226 ton med ett värde af 49,626,294 kionor, alltså
med ett medelpris pr ton af kr. 7,41. Detta är priset vid grufvan,
exportpriset ökas ju med frakt och kostnader för öfrigt för att få malmen
till hamn och ombord, men har intet att göra med grufbrytningens
produktionsvärde. Nu exporterades samma år 5,355,394 ton styckemalm å
7,41 kr. = 39,683,470 kr. och 165.359 ton slig a 9.32 kr. ~ 1,540,214
kr., summa 41,223,684 kr. Tillsammans med järnproduktionen fås en
summa af 143,208,000 kr. Sammanlagda bruttovärdet af tackjärns-,
smidesjärns- och ståltillverkningen samt malmexporten är således endast
35,7 % den kemiska industriens nettotillverkningsvärde.
Antalet arbetare vid järnmalmsgrufvorna och järnverken samma år var
27,073 och produktionsvärdet pr arbetare således 5,289 kr., alltså
understigande den kemiska industriens.
1 Exportstatistiken visar en annan summa, 204,850 ton, men ofvanstående torde
böra användas här. I denna senare summa ingår måhända export af importerad!
tackjärn. För öfrigt kunna icke järnverkens ocli tullverkets siffror öfverensstämma,
då de senare räknas för kalenderår, hvilket icke exakt kan ske för järnverken, som
antagligen räkna tiden från tackjärnets afsändande från bruket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
