Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
elektriska driften å nämnda bana kosta åtminstone 80 mill. kr. Detta
anföres icke som klander, tvärtom. Staten har därjämte stor afkastning
af detta kapital, och den storartade naturtillgången kunde icke utan
betydande utgifter tillgodogöras. Det visar emellertid hvad staten kan
göra, då intresse förefinnes för en industrigren.1
Och rättvisligen måste erkännas, att vi till mycket stor del ha
statsmakterna — på sin tid — att tacka för vår sockerindustri, det privata
arbetet därför icke förglömmandes. Hvarför kan då icke den kemiska
industrien få vara i fred?
Nu kanske säges, om vi vidhålla jämförelsen med järntillverkningen,
att visserligen är fabrikationsvärdet af den kemiska industrien c:a fyra
gånger större än dennas, men detta motväges måhända af att
järnhandteringen arbetar med i hufvudsak inhemska råvaror, medan den kemiska
industrien betjänar sig af till stor del utländska, så att handelsbalansen
för den senare icke är förmånlig. Som vi veta anses hos oss också
arbete för export förnämligare och värdefullare än det, som mest är
inriktad t på att fylla det inhemska behofvet, och järnindustrien
exporterar för stora belopp.
För att visa huru därmed förhåller sig har följande uppställning gjorts,
hvarvid importstatistikens ordning följts så att intet skulle förbises och
hvarvid efter bästa törstånd rättvisa sökt skipas. Det har snarare
räknats till den kemiska industriens nackdel än fördel.
Tabell 4. Import och export af råvaror för kemisk industri och
för prodakter däraf.
i
i
I Kr. Kr. T ,..c p +-r
t . it, . Importör- i Exportoi-
i Import ! Export K, ,, i *+ i
i ii verskott ; verskott
i i j i :
I Malt .................................. 1.48,857! 6,682| 137,175 -
i Jäst...................................... 97,132 \ 18,973 78,159
Stärkelse................................. 88,337 i 2,563 85,774 —
Ris för tillv. af 381,346 kg. ris- I |
I stärkelse, c:a 425,000 kg......... 127,500 j — 127,500! —
Makaroner och vermiceller........ 34,230 | 7,650 26,580? —
Druf-, mjölk-, stärkelse-socker och !
sirap ................................. 74,989 \ 15,625 59,364j —
Maltextrakt .......................... 14,934 i 841 14,093|
Socker, sirap och melass ......... 2,919,698 i 284 2,919,414; —
t Manioka-j tapioka-, kassava- och i I ■
arrowrot............................ 127,870 i — | 127,870! —
Humle.................................... 2,076,873 ; 849| 2,076,024! —
\ Kulör....................................j 31,334 | 411! 30,923| —
Bränvin af säd och potatis (eji j | |
whisky) samt finkelolja .........j 23,947 145,525j — 121,578i
I Maltdrycker ...........................i 49,359 | 167,161| — 117,802!
1 Emellertid blef denna kostnad c:a 20 mill. kr. större än hvad som behöfts, på
grund af det dåvarande s. k. brukspatronspartiets skuggrädsla, då banbygget var
före vid 1897 års riksdag, att tillgång på norrbottensmalm skulle skada de
mellansvenska malm- och järnintressena, en ytterligare debetpost på den svenska järnindu
Strien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
