Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
Således betäcker den kemiska industrien icke allenast kostnaden för
vårt eget behof af kemiska råvaror och produkter, utan ger också ett
exportöfverskott af 55.2 mill. kr. Med år 1913 har detta säkerligen
ansenligt vuxit.
Men en införselpost har icke medräknats bland råvarorna för kemisk
industri, nämligen bränslet. Huru stor denna är kan icke sägas, då
ingen statistik öfver bränsleåtgången finnes för någon industri med
undantag för järntill verkningen.
Tabell 5. Införseln år 1912 af stenkol och höies var:
Antracitkol............................................ 142,133 ton = kr. 3,837,591
Gaskol och kokskol .............................. 325,596 » 5,860,722
Ångkol................................................... 3,439,422 » 61,909,596
Andra ................................................... 386,568 » 6,571,656
Koks...................................................... 479,821 » 13,434,1*88
Summa 4,773,540 ton = kr. 91,614,559
För användningen af gas- och kokskol har redan redovisats i tab. 4.
såsom utgiftspost för kemisk industri. Järn till verkningen har förbrukat
359,584 ton stenkol och 136,472 ton koks med ett importvärde af
10,293,728 kr. Antracitkolen hafva väl i hufvudsak gått till
hushållseldning och något däraf till industrien, hvilket antages kan kvitta mot
de ångkol, som användts för hushållen. Utom i järnverken med nyss
angifvet belopp, nyttjas koks inom den kemiska industrien, så vidt
jag-vet och kommer ihåg, hufvudsakligen i råsockertillverkningen. Härför
erfordras c:a 0.4 6 % af betvikten, som år 1912 var 836,508 ton,
således motsvarande 3,848 ton koks = 107,744 kr. Om denna summa ökas
till 200,000 kr., torde den räcka för den kemiska industriens behof.
Ilesten torde mest gå till järngjuterier och annan metall fabrikation samt
till den husliga ekonomien. »Andra» slags stenkol utgöra delvis
smi-deskol, öfvervägande är kanske vällugnskol. I senare fallet äro de
redovisade i järnindustrien. Summan öfverensstämmer någorlunda, Återstår
således ångkolen. Däraf gå c:a 1 mill. ton till järnvägarna och kanske
ungefär lika mycket till sjöfarten och de elektriska kraftstationerna,
återstår alltså c:a 1.4 4 mill. ton för industrien med nära 26 mill. kr. värde.
Den kemiska industrien har stort behof af kol. Endast den svenska
sockerindustrien tager c:a 160,000 ton, pappersmasseindustrien
åtminstone 400,000 ton, så att det antagandet icke torde vara allt för
oriktigt, att c:a hälften af ofvannämnda kvantum ångkol, alltså 720,000
ton, förbrukas i kemisk industri, således för i rundt tal 13 mill. kr.
Siffran, det måste påpekas, är ytterst approximativ. Afdrages detta
belopp från exportöfverskottet för kemisk industri, återstår i alla fall 42
mill. kr., ett vackert belopp, som denna industri tillför landet, eller lika
mycket som järnmalmsexporten.
Det undras, om vi kemister själfva gjort oss reda för storleken af den
kemiska tillverkningen och dess exportöfverskott? Allmänheten och riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
